Kapitel 9, Hold on to the feeling, and don't let it go

 

Daisys Perspektiv

Jag vaknade av att mitt alarm gick igång. Jag stönade och gick upp och gjorde mig iordning. När jag hade duschat, satt på mig kläder och fixat mig så väckte jag Harry.

- Harry, babe, we’re going to be there in 1 hour. Hurry up. Sa jag och ruskade honom försiktigt. Han vaknade inte. Jag provade att ruska om honom igen men inga rörelser. Då kysste jag honom och han svarade nästan direkt.

– That’s it Hazz, GET UP! Sa jag till honom kysste en gång till och skrattade. Han mumlade något om att han hade drömt någon otroligt bra dröm om en katt. Haha, jag kunde inte låta bli att skratta åt honom. Medans han gick in på toaletten så gick jag ner och gjorde frukost. Det blev en snabb frukost eftersom vi skulle vara där om 40 minuter.

Efter vi hade ätit så borstade jag tänderna och sedan så åkte vi iväg. Harry såg att jag var otroligt nervös så han tog min hand och så satt vi tills vi var framme.

Jag gick och sa mitt namn till tjejen bakom glasrutan och hon log vänligt mot mig och Harry. Han sa åt oss att vänta vid väntrummet så skulle doktorn komma snart. Efter ett tag så ropade doktorn upp mitt namn. Jag och Harry reste oss upp och följde henne genom en korridor, in till ett mörkt rum.

Jag la mig ner på bristen och hon smetade in kall gel på min mage. Nu var det äntligen dags att få reda på om det är en flicka eller en pojke. Jag hoppas på en pojke, som ska se likadan ut som Harry. Som den lilla pojken i min dröm. Lijam…

Doktorn avbröt mig,

- Do you and your boyfriend want to know if it’s a boy or a girl? Frågade hon snällt och kollade på mig och Harry. Jag tittade på Harry och han nickade.

- Yes, we would love to. Sa jag och tittade på Harry igen. Han log mot mig och jag såg en liten tår i ögonvrån. Han kom fram till mig och tog min hand på den sidan som doktorn inte var på.

 

Harrys Perspektiv

Min hand var alldeles svettig men Daisy släppte inte taget om den. Vi väntade spänt medans doktorn kollade igenom babyn en gång till för att vara säker på att hon sa rätt. Jag anade att det var en pojke men egentligen spelade det ingen roll, om det blev en flicka så skulle hon vara lika fin som Daisy. Men det spelade egentligen inte så stor roll, men-

Doktorn avbröt mig i mina tankar genom att börja prata,

- I’m pretty sure it’s a baby boy. Sa hon och jag kunde se hur hela Daisys ansikte lös upp av glädje.

– Lijam… Mumlade hon och kramade min hand.

 

Senare när vi hade kommit hem så hade Daisy gått upp för att ta en dusch för att få bort den sista gelen. Jag passade på att messa killarna så de kunde komma över. Jag fick återbud från Zayn och Niall. Nialls kompisar skulle vara här i stan idag så de skulle hänga, och Katt hade kommit för att träffa Zayn. Tyvärr hade inte El och Dani kunnat hänga med så Liam och Lou skulle i alla fall komma hit.

När Daisy kom ner så satt jag och killarna och småpratade om allt och inget. Jag hade inte sagt att hur det hade gått till killarna än, jag ville vänta på Daisy.

– Hi guys! Sa hon och log mot killarna. De log tillbaka och gick och kramade henne. Sedan så började hon prata,

- Did Hazz say that we were on the hospital today? Frågade hon och kollade på mig. De skakade på huvudena och tittade på mig. Jag log oskyldigt mot de och väntade på Liams reaktion.

- It all went well. The doctor said it was a boy. And we’re going to call him Lijam. Sa hon glatt och smekte sin mage, som om hon skyddade den. Jag kollade på Liam och såg att hans mun var halvt öppen och att en liten tår hade trängt sig förbi hans ögonlock. Jag skrattade och frågade hur det var med honom. Han log och sa att det nästan aldrig hade varit bättre.

- Oh little Lili is crying, come here! Sa Louis och gick fram till Liam och kramade honom och snart så stog alla i en hög och kramades.

 

När killarna hade gått så gick jag till köket för att fixa mat och Daisy gick och satte sig i soffan. Jag lagade köttfärssås och spagetti. När vi satte oss för att äta så började vi prata om hennes födelsedag nästa vecka.

- So what do you want to do on your 19^th birthday? Frågade jag fundersamt och hon kollade upp på mig med köttfärsås runt munnen. Gud så gulligt, j ag kunde inte låta bli att le lite.

- I don’t know. Maybe just go out and eat. I don’t want to do something special. Svarade hon och slickade sig sedan runt munnen.

- How about that we invite your friends and family to a restaurant? Sa jag och tänkte att Nandos skulle passa perfekt. Alla gillar ju nandos. Jag skulle kunna hyra stället för en dag.

– Yes! That would be great Hazz! Sa hon med munnen full av mat.

 

Daisys Perspektiv

Dagen på min födelsedag så åkte vi till Nandos en timme innan gästerna skulle komma. Vi dukade upp mat och fixade det sista. Efter 40 minuter så började gästerna droppa in och festen kunde börja. När jag såg El, Dani och Katt så sken jag upp och gick fram och kramade de. Vi började prata lite men sedan så kom Louis, Liam och Zayn så då gick jag tillbaka igen. Jag var jättenervös över hur pappa skulle reagera när han såg att jag var gravid. Det var han som alltid hade sagt till mig att inte bli gravid innan 18. Även fast jag nu var 19 så skulle han nog bli väldigt arg. Hoppas bara inte att han skulle slå till mig. Det hade hänt förut att han slagit till mig när vi har bråkat.

När jag såg att mamma och pappa kom in så tog jag Harrys hand och tryckte den hårt.

– I’m scared Harry. Mulade jag och han visste varför. Jag hade berättat allt en kväll då vi hade kommit in på föräldrar-ämnet. Han visste att min pappa kunde slå mig och han visste att min pappa var lite av ett psyk. Han ställde sig lite framför mig, men inte så han täckte magen.

- It’s going to be fine baby. If he hurts you, he will regret it. Mumlade han tillbaka. De gick mot oss och jag såg att pappas ögon brann av ursinne redan. Undrar hur det skulle bli när jag skulle börja förklara. När mamma såg mig så log hon och gav en varnande blick till pappa.

– Hi darling! Sa mamma och kramade mig löst. Hon hade aldrig varit någon av en mamma för mig, lite mer som en kompis.

- Hi mum. Hi dad. This is Harry, my boyfriend. Sa jag och försökte låta stadig på rösten även fast jag kände mig som ett vrak inuti.

- Hi Mrs. Adams, Hi Mr. Adams. It’s a pleasure to meet you. Sa Harry och lät otroligt charmig på rösten.

– Hi Harry. Sa mamma stelt och tittade sedan på pappa. Hon armbågade honom lite löst som att visa att han skulle börja prata men samtidigt att han skulle uppföra sig.

– Hm... Hi Daisy, hi Harry. Sa han enformigt och tittade sedan på min mage och de ursinniga ögonen flammade upp igen. Det verkade inte som han kunde hejda sig.

– DAISY! WHY ARE YOU PREGNANT?! Hans ord ekade över salen och det blev dödstyst. Jag hatade det här men jag var tvungen att säga något.

– Dad, I can expla- jag hann inte mer innan jag fick en hård örfil i ansiktet.