My body feels I'm on my knees praying- chapter 41 & 42+ personbeskrivning

Elyzes Point of View:
 
"That was amazing" Louis whispers in my ear. I giggle a little.
"No... That's Zayns word, remember?" I say. He chuckles.
"I don't need any words" He says and kisses my neck. Suddently someone opens the door. 
"Oh shit" He mumbles and we run into his bedroom with our clothes in our hands.
"Hello" Niall shouts. Louis puts on the shower. 
 
Eves Point of View: 
 
"Where are you going?" Mom asks as I open the door. "I've got to hurry so she don't sees me in this dress! I don't want to be grounded forever!" 
"Just out" I answer.
"Ok, but be home for dinner" Mom says. I roll my eyes and leave the house. I walk happily to the place I and Harry are supposed to meet at. When I see him I smile.
"Hey Harry!" I say.
"Ooh see who's comming here, 'miss-sweet-innocent-girl'" He says looking at the dress I'm wearing. 
"Stop starring Mr." I say acting annoyed.
"I thought you liked me" He said fake crying. I laugh and so does he. We walk to a cafe nearby.
 
"So do you have any siblings?" I ask him.
"Yes, a older sister named Gemma, and you?" He answers.
"Yeah a little brother" I say.
"That's cool" He says.
"Hey I heard you're in a band?" I ask and smile.
"Yep... You heard? From who?" He asks.
"My brother... Who heard it from his friend... Uh... Who's dating one of your bandmates... If that wasn't a joke" I say.
"Elyze?" He asks starring at me.
"Yeah... So it's true huh?" I say. He keeps starring, but suddently he stands up.
"Gotta go, I'll text you later"
 
Adams Point of View:
 
School morning... 'Yeeeeeay'... The morning you feel so sad because the summer is over. (well kind of) The first day is the worst. It's the day when the bullies decide if they'll bully you or leave you alone. I don't think they'll say a single word to me this year either, but I'm still a little nervous. 'fun, fun, fun'
 
"Hello class" Our new techer says as he walks in the classroom.
"Hello" A few people mumble back, but most of the class don't care to answer.
"I'm Max Cole, your new class teacher. Well start to with checking that everybody is here" The teacher says and starts to look over the list."Adam Johnson... Are you here Adam?"
"Huh...I mean... Yes" I say confused. Ellie, who sits next to me giggles a little. This is going to be a long day...
 
I just got out from Spanish-class, it was my last class today. When I go to my locker I see the football-team beating up a new guy.
"Hey, stop it" I shout.
"Or else? What are you going to do gay-boy?" The leader, Anthony asks sarcasticlly.
"Would you really like a fight aginst me?" I say. I see his eyes widen, because we both know he wouldn't have a chance aginst me. But all of them togheter wouldn't be so fun...
 "Let's go" Anthony saysand they leave. I walk over to the guy and help him up. 
"Thanks" He says.
"No problem" I answer with a smile. "I haven't seen you here before... Are you new?" 
"Yeah, my family moved here just a week ago from Dublin" He answers. "And that explains the accent"
"Well I'm Adam by the way" I say.
"Blaise" He says and smiles. We both stand there quiet."Akward silence" we laugh and walk togheter home. That boy is very diffrent from any other person I've ever met...
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Name: Blaise Joshua Wilson
Age: 18
Height: 170,2 cm
Hair-colour: Black
Eye-colour: Grey
Siblings: Alex(22)
Favorite Colour: Violet
Status: Single
 
Hi I'm Blaise. I just moved here from Ireland. And I'm sure I'll have a pretty good time here in London, even though some people don't seem to like me... And some people seems very sweet. Haha I'm sure I'll find friends I'll get along with very well! I think I like a special someone but schh, don't tell ;)Hmm and... Oh yeah I'm as straight as Harry Styles hair (I'm a huge directioner, even though I don't tell anyone about it) I wanna be a fashion-designer but that is something no-one ever going to find out. That's it :)


A/N: Ello people :) Fredag and that's azum llr hur? :) Har inte så mkt att skriva 2day... Ska till Liseberg imorron förresten yeay yeay. Well luv yah <3/Bebsta' ;D

My body feels I'm on my knees praying- chapter 39 och 40

Elyzes Point of View:
 
Louis drove me to the house where the girl lives. I walk up to the door and ring the doorbell. And the person who opens is... Megan.
"Uhm... Hi" I say akwardly.
"What do yah want?" She asks annoyed and rudely.
"A friend of mine wanted me to deliver these flowers" I say and give her the bouquet.
"Okay..." She says and slam the door in my face.
"Who was that?" Louis asks when I get in the car.
"Megan Bailey Abbot, my ex-bff" I answer coldly.
 
Amys Point of View:
 
"Who was it?" I ask Meg.
"You know that pathetic girl I used to hang with? Elyze... She 'deliverd' some flowers" She answers.
"To who?" I ask.
"How the hell am I supposed to know?" She answers.
"Woah sorry diva-queen" I mutter.
"Excuse me!?" She says. "And it's on..."
"Well nothin', can I see that note on the flowers?" I ask and she hands me the bouquet. I read the little card on the flowers;"Amy :) Go to the swings in the park across the street from your house, it'll be another note there /Niall xoxo"
"Someone is blind enough to like poor Amy... Or maybye he only feel bad for you because you're so short and god damn ugly" 
"Oh shut up Meg, at least I'm not as tall as a skyscraper and as fat as you" I say put on my shoes and leaves the house with her inside it, in the hallway really pissed. Or jealous. 
 
I walk out to the swings and there a find another note, folded with my name on the ouside."Amy :) I hope I'm not boring you. Go to the fountain at the other side of the park for the next note/Niall Xoxo" I smile and walk fast across the park. When I see the fountain I start running until I'm there. "Amy :) Turn around/Niall Xoxo" I turn around, and there's Niall, he have a guitar with him.
He smiles and start to sing and play.
 
When the song is over I can't find any words to say. If angels exsists I'm now sure that he is one. Except for the wings. And the halo.
"Um... That's it..." He says.
"Wowthat'sthemostbeatifulthingIeverheard" I say very quick.
"Can you slow down? I didn't really get that" He asks. I take a deep breath.
"That's the most beatiful thing I ever heard" I say.
"Thanks" He says with a smile."I named it 'Hello Beatiful'..."
"You wrote that song?" I ask.
"Yeah"
"That's awesome" I say. 
"Hmm... You really didn't get the point with the song?" He asks.
"What?"
"Aaaw you of course" He says.
"You wrote a song about me?" I ask and smile.
 
Elyzes Point of View:
 
"Are you really sure it's her?" Louis asks once again.
"Yes I am, we've known each other since we were in second grade" I say annoyed.
"Ok" He sights. "Well if she makes Niall happy so..."
"Sure" I mumble sarcastically.
 
"So school starts after the weekend?" Louis asks as we sit down on the couch.
"Yup" I say.
"I'll be bored when you're in school" He says.
"That's okay, my grades will be terrible 'cause you're the only thing I care to think about" I say a bit serious. He chukles.
"Nah that wont happen, if you can't concentrate in school I'll simply help you study after school" He says and smiles.
"Haha...there's a lot of other things I'd rather study with you" I say and he starts to grin.
"Oh yeah?" He asks. I lean over to kiss him.


A/N: Oooh I kept what I promised! Haha typ :) Har en fett tråkig skoldag imorron, först NO(vilket jag iofs gillar men iaf) sen bild(jag har varken kreativitet eller skills, belive me) sen SO i en 1h & 25 min(det är kul, men lite väl länge kanske) och sen lunch(inte ett ämne jag vet!) sen Spanish(jag kan INTE uttala ett enda ord) och sist English(som jag älskar, men ogillar läraren lite granna hehe) Ja det av mitt schema på torsdagar... Kul va? Nee ni bryr er nog inte ens men iaf... Gtg för jag ska äta nu, luv yah/Bebsta' ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Piiinsamt...

Haii yaoo! Slutar skolan om typ 50 minuter :) det är fett azum på Wednsdays... Förutom idrott, för jag 'ogillar det väldigt mkt'... Hehehe typ... Matteläraren kom på mig att hålla på med mobilen 2 ggr nyss på Ma-lektionen, hon hotade att ta den så jag slutade messa... Hehe... Jaja anyway thats life :) Luv yah people :) remember att ha på er nåt lila idag... Hehe lite late att skriva det nu.../Bebsta' ;D

CONGRATULATIONS LIAM PAYNE!

Läs rubriken people. Har ni gjort det? Ok bra :) Yep det är faktiskt så att Liam Payne i One Direction föddes den 29 Agusti 1993,(de flesta directioners vet nog det men skriver iaf haha) så idag är det hans 19:e födelsedag :) Så that's it :) Uppdaterar KANSKE på novellen ikväll/sen, vi får se, ska ner och gratta min lillasyrra som fyller fem idag :) (varför får inte jag dela födelsedag med nån i 1D?) Luv yah <3/Bebsta' ;D

Haii :)

Vet ni? Vi kanske får håltimma nu!!! Yay haha :) har inte skrivit så mkt men skriver i skolan nu :) läser förresten en asbra bok som heter Tystnaden i Bruset. AZUM!!!! Anyway thats it ;) Luv yah/ Bebsta';D

My body feels I'm on my knees praying- chapter 37 & 38 +personbeskrivningar

Nialls Point of View:
 
When we'd eat and I'd payed the bill we left the resturant. It's getting dark outside and kinda cold.
Amy, who'd been really shy at first had 'came out of her shell'. 
"Do you wanna go for a walk?" I ask.
"Sure" She says. We walk a while and talk about almost everything,we get on really well togheter. 
 
"So... Are you studying?" I ask.
"Yeah" She says.
"That's... Cool..." I say slowly.
"Eh... Was that good or bad?" She asks.
"I don't know..." I say feeling really stupid."But what I do know is that you're really beatiful" She stares at me. The next thing that happend is that my lips clashes aginst hers. For a moment it feels like she answers the kiss, but she pulls away quikly. I feel a little disapointend.
"Did I do something wrong?" I ask.
"No! It's just... Um..." She says.
"What?" 
"Oh god..." She whispers.
"What is it? You can tell me" I say confident.
"Maybye I should have thought about this earlier, but... I might be too young for you, not that it bother me at all... But ehm... I don't know 'bout you" She says blushing lightly and stares at the ground.
"How old are you?" I ask, hoping she's overreacting.
"Just turned 15" She whispers, still starring at the ground.
"Oh" I breathe.
"God, I'm so sorry" She says.
"You know what? It doesn't matter so much to me either" I say.
"Really?... Woah" She says and smiles again. I love her smile. No, I love her.As if she can read my mind she says:"I really like you" I lean in to kiss her again, and this time she answers it gladly. "It's gotta be yooooou, only yoooou"

Amys Point of View:
 
I just had a date with Niall Horan! Woah... But I actully like him. And not only because he's
famous. I sit beside him in the car and I'm litterly starring at his gorgeus eyes. His smile is so cute. I think he knows that I'm starring, 'cause he have a really smug grin on his face. Or maybye not. "Who are you trying to fool Amy? Of course he wouldn't fall for you! You're only a stupid young school-girl!" 
"Is this your house?" He asks and interrupt my thoughts. I nod.
"Eh... I had a lovley night..." I say and his face lit up.
"Yeah me too... I'll call you" He says and gives me a quick kiss.
"Mhm" I say in euphoria. He opens the car-door for me and I giggle because he's being such a gentleman.
 
Elyzes Point of View:
 
"Ellie" Someone whispers in my ear with a Irish-accent. Someone named Niall. "I WANT TO SLEEP!" 
"Shut up, I'm sleeping" I mutter.
"Really? I didn't knew that you talk in your sleep" He teases.
"I hate you" I say. Fun conversation, wonder why Louis don't wake up while we're talking.
"I love you too" He says.
"You what?!!?!" Louis shouts angrily and sits up.
"Not litterly, I mean like a sister" Niall excuses fast. Louis and I both burst out laughing.
"You don't have a sister Niall" Louis says matter of factly.
"What has that to do with anything?" I ask.
"Well nothing" Niall mumbles.
"So why did you wake me?" I ask.
"Could you do me a favour?" He asks and smiles.
"Like what?"
"Deliver some flowers... To a girl" He answers embarassed.
"Ooooh Niall have you found your special someone?" I tease him. He blushes and looks away. I and Louis laughs again, and agree about delevering those flowers.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Name: Amy Justine Bells
Nicknames: JB
Age: 15
Height: 159,2 cm
Hair-colour: Choclate brown
Eye-colour: Dark brown, almost black
Siblings: Aileen(13) & Alyssa(10)-dads wifes children: Megan(18) & Dylan(2)
Favorite colour: Turquise
Status: Single
 
Hey! I'm Amy, but my bff's calls me JB. I live here in London with my parents and two siblings. My parents are divorced but it works pretty well anyway. My dad is remarried with a woman who have a daugther and they have a son togheter. Dads wife's ok, but her daughter is a maredream, I'm glad that dad and mom think I'm big enough to choose what parent I'll live at, what time. I don't want to bore you guys, so thats it :)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Name: Megan Bailey Abbot
Nicknames: Meg 
Hair-Colour: White and Pink (dyed ofc)
Eye-colour: brown
Siblings: Dylan (2)-moms husbands kids: Amy(15) Aileen(13) & Alyssa(10)
Favorite colour: Black and white
Status: Dating (Anthony)
 
Hello! I've got 1 thing to say: Don't mess with me, ok?


A/N: sorry för dålig uppdatering och promises I didn't keep... Har lite bråttom nu så... Luv yah <3/Bebsta';D

You stole my heart. kapitel 10, 11 och 12

Kapitel 10

I would swim all the oceans just to see you smile

 

Daisys Perspektiv

Jag kände hur tårarna brände i ögonen och jag ramlade ner på golvet. Jag såg att Harry kokade av ursinne och att pappa var påväg att slå till mig igen. Men innan han hann göra något så hade Harry slagit till honom och så satt pappa också på golvet. Vad som hade sett ut som en rolig fest hade visat sig bli en katastrof. Liam var den första som ingrep. Han ropade på security och de fick bära ut pappa härifrån. Louis, Niall, Zayn och Mamma stog runt om mig och frågade hur det var med mig, om bebisen var skadad, om någon skulle ringa ambulansen eller om någon skulle köra mig till sjukhuset. Jag sa att allt var bra. De verkade tyvärr tro på mig så de backade undan. Harry kom rusandes mot mig med tårar rinnande ner för kinderna. Han drog in mig i en stor bamsekram och jag släppte allt. Lät det flöda. Jag började gråta mot Harrys axel och han stog bara där och kramade mig. Han visste att det inte var någon mening att säga något efter vad som hade hänt.

Liam och Louis sa till alla att festen var slut och att alla skulle gå hem. När mamma gick så fick jag en medlidsam blick från henne och en slängkyss.

Jag och Harry stog fortfatande och kramade om varandra när alla hade gått.

- I’m so sorry babe. I’m so sorry. Sa Harry om och om igen. Efter att sagt hejdå till Louis, Liam, Niall, Zayn, El, Dani och Katt så åkte vi hem. El, Dani och Katt skulle stanna en vecka så jag behövde inte oroa mig för att inte hinna träffa de i alla fall.

 

När vi kom hem så satte sig Harry i soffan och jag satte mig bredvid honom och la mitt huvud på hans axel.

- I’m sorry for tonight Daisy, I really am. Sa han och kollade på mig med en hundvalps ögon.

- Yeah, me to babe. Me to. Sa jag och satte på tv:n.

- But I still got you a present. Sa han helt plötsligt när vi satt och kollade på 2 ½ men.

- Harry, you didn’t have to you know… Sa jag och tittade på honom.

- It’s not just a present babe, it’s a future. Sa han och tog fram en blå liten sidenask ur bakfickan. Oboy, det här kan bara gå uppåt. Han öppnade den och där låg det en ring. Den var i silver och det satt en massa diamanter runt den och i mitten så satt det en större diamant.

– Harry, it’s beautiful… Sa jag och fick tårar i ögonen. Sedan ställde han sig upp och gick ner på knä framför mig.

- Daisy Amanda Adams, will you marry me?

– YES!!!! Sa jag och nästan kastade mig in i Harrys famn.

– Really? Frågade han och man kunde verkligen se hur glad han var. Vem hade påstått att Harold Edward Styles hade varit en kille som bara ville ha sex med tjejer?!

- Yes, really Harry, YES! HAROLD EDWARD STYLES I LOVE YOU! Nästa skrek jag och tryckte mina läppar mot hans. Jag bubblade av lycka och ville aldrig att det här någonsin skulle sluta. Aldrig, aldrig, ALDRIG! Men Harry ville så gärna se på en film så jag gav efter och kröp upp i hans knä medans vi kollade på The Notebook. Jag kände mina ögonlock bli lite tunga och jag kunde inte hålla de uppe. Jag somnade, lycklig i Harrys knä. Inte nu längre min pojkvän utan min ”fästman”. Jag är världens lyckligaste tjej…

 

 

Kapitel 11, I want to be loved by you

 

Daisys Perspektiv

 

 Jag vaknade av att jag hade otroligt ont i ryggen. Jag märkte att jag hade somnat i Harrys knä igår kväll så han hade suttit kvar för att inte väcka mig. Nu halvlåg han under mig och jag klev försiktigt upp. Jag gick mot köket och gjorde iordning frukost. Jag började steka ägg och bacon. Harry hade lärt mig – efter många dagar – att laga bacon så nu blev de inte brända längre. Efter att ha stekt allt och rostat några toast satte jag mig vid bordet och kollade på klockan. Den var bara 8 så Harry skulle nog inte vakna på någon timme så då hade jag lite tid för mig själv.

Efter att ha ätit upp frukosten och diskat allt så gick jag ut till stranden och la mig ner för att sola. Det var fint väder och säkert 20 grader i skuggan.

 

Efter ungefär en timme så gick jag upp till huset igen för att duscha och byta om. När jag kollade mot soffan så låg fortfarande Harry och sov. Gulligt.  Jag tänkte igenom gårdagens kväll när Harry hade friat till mig och allt det där. Jag kände mig så lycklig. När jag klev ut ur duschen så hörde jag att min mobil durrade till. Jag hade ingen aning om vem som kunde ha messat mig nu, det borde inte vara någon av killarna i alla fall. De är oftast inte vakna förrns vid senast 10, 9 om de måste. Och klockan var inte mer än halv 10 så jag tvivlade på att det var någon av de. Inte heller Dani, El eller Katt brukar messa så tidigt om det inte är något viktigt. Jag skyndade mig att se vem det var bara för att se att det var mitt ex. Duke.

 

”Hi Daisy! I know I was the one that broke up, but I want you back…”

 

Okej så det där sved. Killen som hade dumpat mig för min ex-bästa vän ville ha mig tillbaka… undrar varför. Kanske hade hon vart otrogen mot honom? Och varför just nu? Men jag hade ju såklart inga planer på att ta tillbaka honom. Jag hade redan en ”man”, och en unge påväg.

”Hi Duke. Sorry but you are too late. I have a boyfriend and I’m pregnant. Hope you have a good life. And oh, wasn’t Katie good enough for you? Did she cheat on you or something like that?! Man that’s looooow.”

Skrev jag tillbaka med noga utvalda ord. Jag tänkte att det där med Bofriend/Fiance inte var reda för media än så det var lika bra att inte säga något om det. Jag tryckte på skicka och gick sedan för att klä på mig. När jag kom tillbaka till min mobil så hade jag tre nya meddelanden.

 

Första: ”Daisy, I’m sorry for the thing with Katie. She wasn’t the one. You were, all the time.”

 

Andra: “Daisy, plz take me back, I’m begging you.”

 

Tredje: “Fine, ignore me, do that, the I’ll just come over to you instead.”

 

Det här kunde INTE vara bra. Att han skulle komma hem till mig betydde att han visste vart jag bodde, och att jag skulle behöva träffa honom igen. Han som hade orsakat så mycket smärta i mitt liv.

Jag gick och väckte Harry och berättade läget för honom, det var lika bra att han var beredd, ifall Duke skulle ”försöka sig på något”.

- Do you want me to punch him or something? Frågade han och spände sina muskler.

– No, just akt lika a normal fiance Hazz. Skrattade jag och fem minuter senare så knackade det på dörren. Jag andades in djupt och tittade på Harry. Han gick och öppnade och framför honom så stog han. Duke. Precis som jag minns honom med hans blonda spretiga hår, hans blåa djupa ögon, och hans långa ben. Han kollade på Harry och spärrade upp ögonen.

- Is you that guy from the… the band? That One Direction boy band? Frågade han förvånat och jag gick fram bakom Harry och han la sin hand runt om min midja.  Sedan såg han min mage och spärrade upp ögonen ännu mer. De var som två golfbollar.

– Yeah, I am. Svarade Harry vänligt men släppte inte in honom. Inte än i alla fall.

-Daisy, I thought you joked about being pregnant just to have a reason not to see me. Sa Duke sedan och log nervöst mot mig.

- Hehe, nope, no joke, I’m on the 6th month. Sa jag och tog Harrys hand och tryckte den hårt. Han tryckte tillbaka och Duke såg på oss med besvikna ögon.

- Well... I better be going... Sa Duke sedan och backade några steg. Han vände sig om och var påväg att gå, när han helt plötsligt vände sig om igen.

- Daisy, please just let me talk to you in one minute? Frågade Duke och det lät som om han verkligen var desperat. Jag släppte Harrys hand lite och gick mot Duke. Harry kollade på mig och jag gav han en blick som sa "Harry, jag ska bara prata med honom, inget kommer att hända.". Han släppte motvilligt taget och kysste mig lätt på läpparna innan jag gick iväg en bit med Duke. Vi gick ner vid stranden nedanför huset.

- So why did you come here Duke? Frågade jag, lite arg över att han inte kunde fatta att jag inte ville ha honom längre.

- I just wanted to tell you that... i love you Daisy. Mumlade han och gick närmare mig. Vi hade stannat och jag glodde argt på honom.

- So you think you can just walk into my life and think you can start it all over again don't you?! And what was the problem with Katie? Didn't she have the right eye color?! Jag började bli riktigt arg och jag spände käkarna och gick därifrån.

– Daisy! Wait! Ropade Duke efter mig. Han tog tag i min arm och drog mig intill sig.

– don't you dare Du- innan jag han säga något mer så hade han tryckt sina läppar över mina. Hur mycket jag än försökte kunde jag inte slita mig loss. Han var för stark. Tillslut så släppte han och jag gav han en hård örfil.

- WHY?! DID YOU DU THAT?! Nästan skrek jag rakt i hans ansikte.

– I'm sorry Daisy... Började Duke. Men jag ville inte höra mer. Jag gick där ifrån in mot huset och smällde igen dörren och låste den.

– Harry?! Ropade jag men inget svar. Skit.

- HARRY?! PLEASE! YOU DON'T BELIVE THAT I WOULD DO THAT TO YOU DON'T YOU? HE KISSED ME! I TRIED TO PULL AWAY BUT HE WAS TOO STRONG... HARRY PLEASE?! Skrek jag rakt ut i huset och fortsatte leta efter honom. Jag ville inte att det skulle bli såhär. Snälla gud låt det inte bli såhär.

 

Kapitel 12, If I’m louder, would you see me?

Daisys Perspektiv

Tillslut så hörde jag låga snörvlanden komma från ett av gästrummen. Jag gick in och fick se Harry stå med ryggen mot mig. Han vände sig om och jag såg att hans ögon var rödgråtna och hans kinder var blöta och fuktiga.

- Harry I swear... I would never do that to you baby. Sa jag och kände hur tårarna rann ner för mina egna kinder.

– Can I trust you? Svarade han lågt och kollade på mig med sina gröna sorgsna ögon.

-ofcourse you can trust me. Svarade jag lågt och gick fram till honom.

Han log lite mot mig och jag log prövande tillbaka.

- I know I needed to be prepared, you said that yourself. But I didn't knew what it was going to feel like, when someone else than me kissed you. It really hurted. Snyftade han och lutade sig mot min axel. Jag smekte honom på huvet, på ryggen och jag antog att han förlät mig. En tung vikt lyftes av mina axlar och jag kunde andas normalt igen.

Jag tog sedan upp hans huvud mellan mina händer och kysste honom. Han kysste mig tillbaka och Duke var ett utsuddat minne.

 

Vi gick och la oss tidigt den kvällen eftersom Harry hade en intervju nästa dag då han skulle avslöja att vi var förlovade, och jag skulle följa med. Harry visste vad jag tyckte om intervjuer men jag hade gått med på den här eftersom Harry hade frågat, bönat och bett. Det var så svårt att säga nej till en sån blick och det var väl dags att media fick ta några bilder på min mage haha.

 

Harrys Perspektiv

Jag visste att Daisy inte gillade att vara med på intervjuer, men jag ville verkligen att hon skulle vara med på den här. Det var nu jag skulle visa upp henne för världen och säga att ”det här är tjejen jag ska gifta mig med och skaffa en massa ungar med! Hon är min framtid!”.

 

Vi satt vid frukostbordet och åt frukost när det plötsligt ringde på dörren. Jag hoppas att det inte var han Duke, för om det var han skulle jag slå till honom. Hårt. När jag gick till dörren för att öppna insåg jag att det bara var Louis.

– Hi mate, what’s up? Frågade jag och kollade bakom honom.  Där stog Elenanor, Danielle och Katt.

- They forced me to drive to your house. Skrattade han.

– Hi Harry! Ropade tjejerna och jag vinkade tillbaka och log.

- Hi girls! Are you going to the interview also? Frågade jag och kollade in i huset efter Daisy.

- Yeah, we are actually, but we thought after the interview Daisy and we could all go shopping. Sa Elenanor och log.

- Daisy! There are some guys that want to see you I think! Ropade jag in i huset och Daisy kom rusande, så gott det gick när man var gravid.

– Hi girls! Skrek hon och de sprang och kramade varandra. De började prata om när Daisy skulle få sin baby och vad han skulle heta osv osv.

– His name is Lijam. Sa hon stolt och klappade på magen. Alla tjejer ”aww”-ade och frågade ännu mer frågor om babyn och om hon ville gå ut och shoppa idag.

– Yes! That would be great! Sa hon och log sitt bländade leende. När hov hade bytt kläder och fixat sig lite så åkte vi alla iväg till intervjun. Dani satt i min bil med Daisy och höll henne sällskap medans de andra tjejerna satt med i Louis bil.

 

När vi var framme så gick alla ut ur bilarna och gick in i byggnaden som var stor och grå. Ganska tråkig såg den ut utanpå men när man kom in så var det olika färger överallt och en liten lobby vid ingången. När vi kom in till våran scen som vi skulle vara på (tv-intervju) så ställde sig tjejerna backstage och väntade på att vi skulle säga till de att komma upp. Jazz (Nialls tjej) hade vi mött här eftersom hon hade åkt med Niall och de andra i Pauls bil eftersom ingen av de hade körkort.

 

Daisys Perspektiv

Innan vi gick upp på scenen så satt vi i ett rum precis bredvid och tittade på intervjuen där. Det var mysigt med två stora soffor och vi satt alla och pratade. Jazz hade kommit med Niall och de var verkligen ett fint par. Hon var (tack och lov) kortare än honom så det var ett + i kanten. Men hon var också jättesnäll. När ämnet om killarnas tjejer kom upp så ställde vi oss upp och gick in backstage igen bakom scenen. ”So Harry, how are your girlfriend?” hörde jag intervjuaren fråga. Tack och lov var det en kille, alla tjejer som intervjuar brukar oftast ge mig och tjejerna iskalla blickar och typ inte prata med oss, men om det var killar så babblade de på nästan mer med oss än om killarna.

Well, she’s great, and she and the other girls is actually here today!” hörde jag Harry säga och väntade på att intervjuaren skulle säga åt oss att komma ut.

- Well come out here then girls! Don’t be shy! Sa killen och vi gick ut. Jag såg att killarna satt i en soffa och det fanns en till bredvid de som var lite större. När jag kom ut på scenen så såg jag alla blickar klistra sig fast på mig och min mage och det här var därför jag hatade intervjuer. Alla kollar på en. Det kändes till och med som om man kunde känna de framför tv rutan stirra på mig.

Jag satte mig bredvid Eleanor och Jazz.

- Hi girls! Sa intervjuaren och presenterade sig som Clarc.

Vi mumlade hej tillbaka och jag tittade på Harry. Han log mot mig och jag kände mig lite lugnare. För tillfället.

- Wow Daisy! You have grown! Sa Clarc och tittade på min mage och gav mig ett påklistrat leende.

- Yes! Uhm, i’m on the 6th month. Sa jag och skattade lite.

- Guess it’s going to be a gorgeus baby! Is it a boy or a girl Harry? Frågade sedan Clarc.

- It’s a baby boy. Svarade Harry och log stolt.

- Well I guess your girlfriend is very happy then. Sa Clarc och log mot mig och sedan Harry.

- Yeah, I think she’s happy. But if you don’t mind, I have to correct you on the girlfriend. Because she’s my fiancée. Sa Harry lätt och visade upp sitt finger med ringen på. Sedan höll jag upp min hand också eftersom jag var väldigt stolt över min ring och ville att alla skulle se den. Och tro mig. Alla såg den.

 

När jag hade kommit hem från shoppingturen så hade jag fem påsar i varje hand och det mesta var babykläder och leksaker till Lijam. Jag gick innanför dörren och ropade till Harry att jag var hemma. Inget svar. Jag ropade igen, men fortfarande inget svar. Jag började bli orolig och undrade om det hade hänt något med honom. Jag gick ut igen och ropade på honom.

- HARRY?! WHERE ARE YOU? Skrek jag över hela tomten. Jag var påväg att gå in igen när jag såg han ligga på bryggan. Tack och lov vilken lättnad. Men lättnaden varade inte länge. För när jag kom fram till honom så såg jag att han var helt blodig i ansiktet och hade en blåtira.

- OMG! HARRY! Skrek jag igen och skakade om honom försiktigt. Han öppnade ögonen sakta och ett litet leende spred sig över ansiktet.

- Harry, Harry, Harry! What happend baby? Frågade jag och kysste honom lätt på läpparna.

- D-d-uu-Du-ke. Svarade han svagt och jag kvävde ett rent och gällt skrik. Hade Duke gjort det här? Hade han varit så avundsjuk på att jag var Harrys tjej och inte var hans tjej så han hade spöat upp Harry?

- Omg, Harry, wait I’m calling Lou. Sa jag och ringde snabbt upp Lou.

- Hello? Boo-Bear here.

-Hi Louis! It’s Daisy! Harry has got beaten up by my ex and he’s really hurt. Can you come and pick us up and drive us to the hospital? Frågade jag snabbt och horde hur Lou drog efter andan. Sedan hörde jag i bakrunden en dörr som slog igen och hoppades att han sedan var påväg.

- Sure. Be there in 5. Svarade han och la på. Jag försökte få Harry att stå upp och det gick sådär. Han kunde inte gå på ett ben och han la hela sin vikt på mig så det gick inte snabbt men på fem minuter så var vi uppe vid parkeringen och jag såg Louis bil.

Jag klev in med Harry i baksätet och Lou började köra.

- You look terrible mate. Sa Louis förskräckt till Harry och han nickade tillbaka eftersom han hade en spricka i ena läppen.

När vi kom fram till sjukhuset så hjälpte Louis mig att bära Harry och det gick lättare den här gången. Vi gick in och fick behandling på direkten. De sövde Harry och fixade alla hans sår. Han såg riktigt hemsk ut. Och medans han sov så tänkte jag att jag skulle ringa Duke och ge honom en livläxa.

- Helloooo? Han svarade efter andra signalen.

- Tell me why Duke? Det var lika bra att gå rakt på sak i sånna här tillfällen.

- Why I beat up your fiance? Oh well first of all: I hate him. Second: He doesn’t deserve you. Third: I love you. Som om han älskade mig om han spöade min framtid…

- Let me tell you this Duke. I’m pregnant so I have a lot of emotions in my body right now, but I don’t love you and will never love you after what you did to me. And Harry’s my fiance and if you really love me you should be happy for me. But I don’t care, just never come back into my life. After this call, you will never hear from me again, and if you try to call me or anything I will sue you. And DON’T tell me I wont because I can do it right now. Duke, I get if you’re mad att Harry because he have me but punch him is not going to make me love you. Innan jag la på så kollade jag om han fortfarande var där. Japp, det var han.

- I’m sorry Daisy… efter det så la jag på. ”I’m sorry” var allt jag behövde höra. Sedan tre minuter efter så fick jag ett sms:

Hi babygirl! Heard Hazz got beaten up. How is he? Are you ok? Do you know who did it? xx” Det var från Eleanor och jag började skriva tillbaka:

hi. the doctors are taking care of him right now so sitting outside and waiting for him to wake up. I’m fine. But do you really wanna know who hit him?... xx” jag skickade det och kollade in i Harrys rum. Doktorerna var fortfarande där inne och fixade till honom så han skulle se lite bättre ut. Det burrade i fickan och jag tog upp mobilen och kollade: ”1 new message from: Eleanor!<3”

oh dont say that ”do you really wanna know”! you know I just want to know more then! Hope you’re ok. Go and get some coffe girl.” Hennes idé var inte så dum om kaffet men jag höll mig till varm choklad istället. Jag hade aldrig gillat kaffe.

”Duke” var det enda jag skrev tillbaka innan jag gick till cafeterian och köpte en varm choklad och en macka med ost och tomater. Sedan hörde jag min mobilsingal (det var Harry som skrattade) gå ingång och jag fiskade upp mobilen, kollade på displayeln: Elenanor, och svarade.

 

- Hi El…

why do you think he did it?”

- I don’t know El, maybe he was jelly?

have you called him?”

- Yeah, and I told him that hurt my fiance isn’t going to make me love him so now he have something to think about.

Yeah I guess. I would like to go and smash the shit out of his head. Haha but how are you?”

- I’m fine El, just a little down. And you?

I’m good, but hey gotta go! Love you!”

- Love you too! Bye!

bye!”

 

A/N: OK, be happy, har nyss lagt ut TRE kapitel på YSMH! var glada! anyway, så sorry för slåig uppdate men nu e det helg så ska fösöka uppdatera lite mer nu än vad jag brukar ;) hoppas ni gillar YSMH i helhet och KOMMENTERA SNÄLLA! vill så gärna veta vad ni tycker! anyway, ska sluta skriva nu å lägga ut ngt, antingen en bild eller ett videoklipp, får se ;)


yo

¡Hola! ¿Que tal?

Haii, wazzup? Jag är påväg hem från Sigtuna nu och skulle bara skriva ett litet kort inlägg :) Ja och som titeln säger "Hej! Hur mår du?" så är min fråga, hur mår ni? Haha I feel fine anyway... Kan man stämma skolan för att man fick ca. 10000000000000 myggbett på benen när man va på "inskolning"?????? Well well amyway... Luv yah & ska uppdatera ikväll :)/Bebsta' ;D

Sorry för tomt inlägg... AGAIN!!!!

 
Nialls Point of View:
 
"That u gave me ur number was probably a mistake and I still can't belive it... Hm... Im Amy btw :)" The text on the screen is hypnotising me and I sit breathless on my bed. Amy... I text her back:"Nope, no mistake! Do u wanna go on a date 2nite? ;)" she relpies almost ideamitley. "Yeah sure... So wierd... Niall James Horan asks me on a date... When & where?" I laugh when I see that she knows my middle name. But she didn't fangirl infront of me so maybye she isn't so dedicated. I hope... I answer her with a smile on my face."U know my middle name? Haha =P... I'll pick you up at eight at the payphone we met at the first time?" she replies as fast as the last time: "Sure"
 
I drove to the payphone we'd met at last time. I arrive early but she is earlier. She is wering a short blue dress and her hair is perfectly 'Hollywood curls'. She is barley wearing any make-up at all.
"Hi" I say.
"Ehm..H-hi" She answers starring at me.
"Are you a big fan?" I ask.
"Kinda... B-but my sisters are r-really d-dedicated" She stutters.
"Ok" I say.
"Um... W-where are we g-going?" She asks quietly. 
"Thats a suprise" I say and smile. We sit in the car and I drive to the resturant I've selected. We walk inside. We sit down at a table and order our food.
"So... As you know my middle name and last name, whats yours?" I ask. She giggles low and smile.
"My name is Amy Justine Bells" She says and keeps smiling.
"Justine Bells?" I ask. She looks away with a light pink colour on her cheecks.
"Yeah... Guess what my friends call me" She says and roll her eyes.
"Are you a beliber?" I ask."Well I'm one" She laughs.
"Yep... So my friends usally call me JB" She smiles again. This girl is really adoreble. I think I'm in love...

A/N: Here's kapitel 34!!!!! Hope you still like :) Så... Idag äre fredag YEAY!!!!! Haha nä men jag har sett fram emot helgen faktiskt. Håller på att läsa 'Eld' just nu av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren. Jag fattar inte hur jag kunnat vänta så länga innan jag började läsa den. Luv it <3 Däremot har jag inte kommit så långt på mina andra böcker...(Vampire Academy, Wither, City of Ashes & Fire(fortsättningen på graceling)) Hm... Har inge bråttom idag för jag börjar nio och klockan är ju typ bara 7 så... Åh juste! Vet ni en så sjuuuuuuukt onödig sak? Vi har vår tidigaste sluttid på onsdagar! Vi slutar typ 15:05 på fredagar men på onsdagar slutar vi typ 14:00.... Gawd va jag stör mig på det! Idrott idag, ett ämne jag inte är så bra på... Och bild! Fast vi har ju iofs spanska, engelska, svenska & So idag så jag överlever ;) hahahahahahaha.... Kay så nu ska jag läsa en stund innan skolan, Luv yah <3
"Love doesn't come in a minute, sometimes it doesn't come at all. I only know that when I'm in it. It isn't silly, no it isn't silly, love isn't silly at all" /Bebsta' ;D

My body feels I'm on my knees praying- chapter 36

Nialls Point of View:
 

Holaaa!

Ello :) today kmr jag inte kunna lägga upp nåt kapitel, sorrey. Vi ska nämligen ha "in-skolning" idag och för att kunna bli "in-skolad" så mpste man tydligen GÅ 2,8 km med klassen och sen ha nån "5-kamp" med föräldrarna... Fun fun fun :( Jaja helg tomorrow iaf och i helgen SKA jag uppdatera på novellen :) luv yah <3 hasta luego/Bebsta' ;D

sorry igen...

hej! elsa här! sorry att jag inte har uppdaterat så mkt, men skolan har nyss börjat och har inte orkat blogga så mkt... bloggar oxå på en annan blogg där jag oxå lägger ut noveller men gå inte in där eftersom ni inte vill veta vad som händer i YSMH ;) anywayyy, började skolan i måndags men vill egentligen bara hem och sova heheh... så ja vet att jag inte har uppdaterat typ ngnting men hoppas att det blir skillnad efter ett tag för e fortfarande ovan med skoa´lan å tiderna osv osv... hehe aja ska lägga upp YSMH nu (: wohoo (: anywayy... herrå, loveya <3

My body feels I'm on my knees praying- chapter 34 & 35 +personbeskrivningar

Elyzes Point of View:
 
I wake up, still holding Louis hand. The storm is over but it's still dark outside. It's probably in the middle of the night. I check that Louis is breathing before I do anything else.
"Louis?" I say and presses his hand lightly. Nothing happens. I put my arms around him. "Lou" I try again. I look for my phone. I find it. I look at the screen where the text says: "One missed call" I check the number. It's the one from the hospital. "OH. MY. GOD! It must be good news!... I haven't even visited her for days and I wasn't even there... It can't be happening!" I decide to call 112, (A/N: osäker igen om det är rätt men det står det på nätet...& vet dessutom inte vad som händer om man ringer dit så...) and a guy answers directly.
"Hello, whats your name and what happend?" He asks.
"My name is Elyze and me and my boyfriend was out driving like some hours ago... I don't know how long ago... So we were driving here on the highway and suddently we run out of gas, then a lightning hit our car... And um the emergency is that my boyfriends is unconsious" I say quikly.
"I see... So do you know where you are?" He asks.
"No"
"There are no road-signs?" He asks.
"No" I answer again.
"Okay, so we are gonna track your phone, it'll take about three minutes so hang on" He says.
"Ok" I breathe. Still holding the phone I try to wake Louis again. He still don't wake and I sight again.
"We're finished now, we'll be where you are in about twenty minutes, don't go anywhere. Make sure that your boyfriend keep breathing and that he's warm. That's pretty much all advise I can give you right now. If you need anything, don't hesitate to call again. Oh and is there any persons we should message?" 
"Yes please, could you call our friend Niall Horan and tell him that we're okay?" I ask.
"Yes we could do that... Can you tell us Mr.Horans number?"
 
Nialls Point of View:
 
"What did they say?" Liam asks.
"That Ellie and Lou have been hit by a lightning" I say. I'm really tired and the clock is two in the morning.
"What? Are they okay?" Zayn asks chocked.
"Louis is uncounsious right now and they're waiting for someone to come and pick them up."
"And all this because of a stupid table" Liam says.
"We all learned a lesson, never buy tables" Zayn tries to joke but nobody laughes.
 
Louis Point of View:
 
"Louis" People screams everywhere. I sink into the cold deep blue water. I try to swim but I can't move. White lights flash infront of my eyes. I hear sirens in the distance. I see a lots of memories. My audition for x-factor.When we wer put togheter as a band. Video diaries. Interviews. America-tour. It's all a blurry mess in my head. But there are a few clear memories too. And she's in all of them.
 
Elyzes Point of View:
 
 My life is over. No actully not mine, but moms. I can't belive I've been so selfish. I haven't even visited her and now she's gone. I should have texted her or called at least every day, but now it's too late. And with Louis uncounsious in front of me eyes right now don't bring me in a better moode. The doctor and nurses really have trying to make me go home and sleep, but I keep refusing it. If I'm gonna lose someone more I at least gonna be there. 
 
I'm half asleep when I see he opens his eyes.
"Louis" I say loud and happily.
"Elyze" He whipers in a low tone. I almost run over to him and sit down next to his bed. I kiss him slowly and he answers it passionatley. We pull away and stares into each others eyes. A pefect moment that needs no words. Perfect because of him.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Name: Adam Noah Johnson
Age: 17, soon 18
Height: 179,8 cm
Hair-colour: Blonde with brown highlights
Eye-colour: Brown
Siblings:Eve
Favorite colour: Light purple
Status: Single
 
Hi! I'm Adam. I live in London with my parents and big sis. In the future I'd like to be a teacher for kids in pre-school. And I'd like my parents to accept who I am... Well soon I'll get an own apartment. Aaah why do I have one  year left in school? Hope it'll be 'fun'. "Haha hahahaha haha ha"...sure...
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Name: Eve Maria Johnson
Age: 19
Height: 162 cm
Hair-colour: Blonde
Eye-colour: like somewhere between blue and violet.
Siblings: Adam
Favorite colour: Green
Status: Single
 
Hello I'm Eve :) I live in London with my family. I'm studying to become a doctor/nurse but that's not what I want to be, I'd rather be an artist because I love to paint and draw. Hope my parents wont be too mad if I drop off... But I never wanted this education in the first place. Suppose I can do both... Maybye....

A/N: Haii :) school today... Again :( äre helt zeppat om man redan tröttnat? Jag har det fast kanske inte riktigt på skolan, utan min klass... Är typ helt sure att ingen i min klass läser detta så.... Men om nån av er gör det så skrev jag absolut inte det där för att va elak. Well well slutar 2 idag så det är väl bara bra. 2 citat som passar mitt humör:
"When you see my face hope it gives you hell, hope it gives you hell. When you walk my way hope it gives you hell, hope it gives you. When you this song you sing along but you never tell. Then you're a fool I'm just as well hope it gives you hell, hope it gives you hell"
 
"Just go ahead hate in me, run your mouth so everyone can hear. Hit me with the worst you got knock me down, baby I don't care. Just keep it up and soon enough you'll figure out: you wanna be, you wanna be a loser like me. A loser like me" 
Luv yah/Bebsta' ;D

My body feels I'm on my knees praying- Chapter 33

Zayns Point of View:
 
Louis got Elyze, Liams got Danielle. (yeah they're officaly a couple now, and they're adoreble) Niall has this strange girl who he doesn't know her name and Harry I don't know about. He shows up when he has to and he prefers to don't answer questions so much except for in interviews. When people ask why he isn't so much toghter with us (on pictures they've seen, taken by paparazzis or in media) we say he's really busy with other things. Life goes on well and is pretty much normal. One good thing with Harry is that it seems like he almost gotten over Elyze.
 
Elyzes Point of View:
 
"What kind of table?" I ask Louis.
"A kitchen table" He answers.
"So we're going to drive for like three hours there and three hours back to get Liams and Zayns kitchen table?" I ask, finally understanding what he meant.
"Yup, so we better get going" He says.
 
When we got the table and started driving back it started raining. Unluckily for us the we've choosen the highway on our way back. The covering (A/N: Har no idea va sjutton täckning heter på eng) is terrible and I get very frustrated about it. Suddently we run out of gas. In the middle of nowhere. Litterly.
"What are we gonna do?" I ask.
 "We can try to call someone" He says and picks up his phone."Oh crap... My phone has no battery, how is yours?"
"Mine is fuel... But it have barley no cover at all" I say. "I can try to call, but who?"
"Someone of the lads" I dial the number to Liam. One signal.Two signals. No answer. I try with Niall, he isn't answering either. I sight and look out at the sky. They sky is black of all the storm-clouds. I'm starting to dial Zayns number when a lightning hit the car. I grab Louis hand but fall into the darkness.


A/N: Morning everybody :) school today yay! Jag tycker att det gick helt ok igår even though att jag inte är helt nöjd med min spanska grupp och klass... Ska inte nämna nåra namn. 
Vi har klassfoto idag och folk ba: Andra dan? Whaaaat?...
Och så äre ju sååååå viktigt att tänka på vad man ska ha på sig.... Lol ne det tycker inte jag men iaf. Åh juste, vi skulle bli ihop-parade med folk som vi INTE känner så vi kan lära känna dem bättre och min lärare parade ihop mig och en person i min gamla klass och det vart ju lite wierd men det funkar väl. En annan sak som alla tycker är helt crazy är att vi kommer börja ca 8:30 varje dag och sluta ca 15:30 och alla tyckte att det va jättelänge... Om man tänker på hur mkt rast vi får äre inte så länge faktiskt. Luv yah iaf <3
"I'm forever yours, faithfully" /Bebsta' ;D

Моето тело се чувствува јас сум на колена молејќи- поглавје 31 & 32

Adams Point of View: 
Ellie had told me about her boyfriend, Louis. She always been a terrible describer but we watched some videos. He's in some kind of a band called 'One Direction' and have a extremly talanted singing voice. "Pity that he's straight... Well I'm happy for Ellie though" 
When Ellie went home I kept watching videos and I really start to like this band... Feels like I've been living under a rock all summer and it would probably been twice as fun as my summer was but... 'Complaining does no diffrence' as my aunt Margaret would say. When I just started to watch the video again when Eve walks in my room.
"Hi" She says. "What are you watching?"
"Just some videos... Did you know that Ellie has a boyfriend? And he's famous" I ask.
"No I didn't know... Hey let me see" She says and sits down next to me. She watches it and I see she doesn't like the video. But suddently she frezez. She's sitting next to me and starring like an idiot.
"Eve?" I say and flap my hand in front of her eyes.
 "I met that guy today" She says chocked.
"A world famous guy from a well-known boyband? Eve you better make up better stories to tell..." I say.
"No I'm serious... And you know that argument is stupid! Ellie told you about this band today and that she's dating one of them, and you rather belive her than me?" She says with a fake hurt tone.
"Oh come on, she wouldn't lie" I say.
"What ever... But I did meet him, I swear!" She says.
"Yeah and I have a sparkling multi-coloured smurf under my bed" 
"Oh god" She muttres and leaves.
 
Eves Point of View: 
Of course Adam wouldn't belive me... Annoying as hell... Harry please call for gods sake! I'm going crazy here.
 
Nialls Point of View:
 I and Liam is taking a walk in the city. It's people everywhere, very crowded and fans stop us all the time. After a while they actully let us be.
"What about we take some pictures... I mean even though we live here..." Liam starts to say.
"The fans would love pics of us, yeah" I finish. We go look for somewhere to take a picture.
"What about that old payphone?" I ask.
"Yeah thats a good idea" Liam agrees. We walk to the payphone and starts to take a lots of pics.
"Um... Excuse me?" A girl behind us says. Probably a fan. I turn around and sees the most beatiful girl I've ever seen. Her hair is long and curly and has a choclaty light-brown colour, her eyes is dark-dark brown, almost black. She's kinda short but thin. She notice that I stare so she says:"Is something wrong... I... I just wanted to know if I could take a picture of that payphone?" I nod.
"Y-yeah of coure... S-sure" I say stuttering. She smiles and we move. Liam nudges me lightly in the side and gives me a 'Oooh-someones-little-nervous?' look. I glare at him then I look at the girl again.
"Thanks" She says. "Ehm... I know you guys probably want some privacy, like without a lots of fans everywhere but uh...could I... Can I get an autograph?" She asks.
"Yeah sure" I say. Luckily I have both a pencil and a paper. I hand Liam so he can write first. Then I write: "Niall ____(his number) I'm sure that you wont leak it :)" When I give it to her she first looks a kinda confused that I gave her my number but then she thank us and leave.
 
"What was that?" Liam asked.
"What?"
"She looked very confused when you gave her that paper" He says.
"Oh... no that was nothing" I lie. I'm sure he doesn't  belive me.


A/N: Hej :) Så today äre första dan i sjuan & I belive that det kommer bli ett azum år actully. Fortfarande inte så nervous och det är ju bra :) ska åka om en stund men mitt alarm ringde typ 6:30 imorse så jag kan chilla lite innan eftersom jag typ redan är klar "host". Det kmr väl bli 'kul' i skolan men är jag the only one som är lite lessen över att sommarlovet är slut? Så tragiskt buhu :( haha :) Gawd va seg jag känner mig nu men man kmr väl in i "Rätt rutin". Ska försöka att hinna skriva på novellen och uppdatera oxå even thogh det känns som om skoldagarna kmr bli jättelånga. Well well thats it :) Luv yah <3 ok 2 citat ur 2 låtar:
"It's something unpredicteble but in the end it's right, I hope you'll have the time of your life"
"You can't  always get what you want, but if you try sometime, well you just might find; you get what you need" /Bebster ;D
 

My body feels I'm on my knees praying- chapter 29 & 30

Elyzes Point of View:
 
I knock on the door to Adams house and his mom opens. 
"Hello Elyze, how nice it is to see you. Come in, he is probably in his room" She says over-enthusiastically. I smile and walk in. I meet his sister Eve when she walks out from his room.
"Hi" I say.
"Hello" She replies.
"Hey Ellie" Adam says and gives me a hug. "How has your summer been?"
"Great...and yours?" He gives me a 'what-do-you-think' look. 
"Okay..." He says loud enough so his mother can hear him."Tell me the best and the worst"
"Hm... The best must be when I met Louis... And the worst is probably when mum find out she's got cancer..."
"Really? Is she going to be okay?" He asks. I shake my head."Aww... Hey who's Louis?"
"My boyfriend" I say and his eyes widens. He mouths 'Tell me later, when mom can't hear' I smile and nod.
"Adam, Elyze do you want some cake? It's just finished" His mom calls.
"I told her not to bake" He whispers. We walk out to the kitchen.
"So how have your summer been?" She asks while cutting up nig pices of the cake and puts them on plates.
"Okay... Not so much happend" I say. She nods and hand us a plate each. We sit down at the table and eat.
"Adam have you shown the photos yet?" She asks.
"Mum! She just got here" He says.
"Okay, I put them in your room if you want to look later." She says and walk out of the kitchen. Adam rolls his eyes.
 
Harrys Point of View:
 
I always do things wrong. Why can't I ever do anything right? Okay beating up Louis was really stupid but at that moment I had no idea what I was doing. I haven't even apologized yet. I probably should do that. I hope he belives me. 
 
Eves Point of View:
 
I'd went for a walk to think through what I told Adam. I really want to be an artist but mom and dad wouldn't ever let me. I keep walking. In front of me I see the cafe I usally sit at when I need to be alone. I order a caffe-latte and a small blueberry muffin. All the tables is empty, except for one. There sits a boy with curly brow hair and beatiful green eyes. He would be a perfect model for a painting. I sit down at the table next to him and start to sketch. I try to not look at him to much. He is really handsome but I don't say anything. When I'm done sketching he looks at me. I quikly cover the paper with my hands.
"What are you drawing?" He asks.
"Nothing" I say a little too fast.
"Well, can I see your picture of 'nothing'?" He asks. "Please" He adds and give me the most wonderful smile I've ever seen. I give him the paper.
"Uhm... Sorry I maybye should have asked before I..." I start to say but he cuts me off.
"No it's okay... Are you an artist? You are very good at drawing" He says and gives me another smile.
"Um no... I'd like to be one but my parents don't agree that it is a good idea" I say and put my stuff togheter.
"Can I have your number?" He asks. I nod and write down my number on a paper. Under it I write Eve.
"What a sweet name, I'm Harry by the way" He says and I leave.
 
Nialls Point of View:
 
I start to feel like I'm the only single one in the band except for Harry. Liam told me last night about his date with Danielle. I sight. It's not that I feel like I really, really want a girlfriend but I feel kinda lonley. And since we don't talk so much with Harry, and he don't talk much with us, it gets even lonlier. I'm happy I got Zayn though. But I suppose I'll find the right girl someday. Someday... It could be anytime... Like the second before I die... Fun... Well as long as I'm happy.


A/N: Hello :) Sorry att jag inte uppdaterade igår, hann inte. Och då va det faktiskt inte because att jag "spelade Toy Story" för det gjorde jag inte. Men anyway så va jag busy. Woah en kort authours note... Lol... Ska se på Shrek 3 med mina småsyskon nu :) Luv yah <3 /Bebster ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommer inte på nån bra rubrik... Blööööh :(

Hej... Har inte uppdaterat så mkt nu de senaste dagarna, och jag kmr inte skylla på att jag varit upptagen, för det har jag inte. Det är bara så att jag typ valt att göra annat, t.e.x; spela Toy Story med mina syrror, weeeay... Ehehehehehe typ... Kmr uppdatera på novellen ikväll :) Jaja anyway... Det va typ allt/Bebster ;D

My body feels I'm on my knees praying- Chapter 27 & 28

Elyzes Point of View:
 
It's just two more weeks before school starts again. I can't say I'd missed it at all. I feels like it was ages ago I was there. But somethings I do miss, like Adam, the only person in the whole school that threats me like a person. We became really good friends during the school year, but over the summer he went on vacation. He and his family was traveling from Norway to Sweden and from Sweden to Denmark. It probably wasn't so funny though 'cause his parents is very very religious. He and his sister Eve (Yeah cool names huh? Adam and Eve) weren't allowed to use their mobiles or any computers or anything, because the family should have some time to get to 'know each other' really well. And I thought that just live with someone their whole lives makes them know each other. An other reason they did this was to 'clean their souls'... In that case they meant Adams soul. The thing is that Adam is gay and his family don't tolerate that. Something I don't miss is the cheerleading team. And Megan my 'ex-bff'.
 
I'm cooking lunch to us (Niall, Louis and me) and I'm almost finished when Louis walks in the kitchen with angry and jealous look on his face. 
"Have you been cheating on me?" He asks sadly. I stare at him.
"No of course not! Why would I?" I say.
"Then who's Adam?" He asks still angry. I start laughing. "This is not funny!" I stop laughing and take a deep breath.
"He is just a friend" I say.
"A friend?" He says still not happy.
"Louis, if he would fall for someone in this house it would either be you or Niall" I say.
"Elyze this is not a joke... Wait what? Is he..." 
"Gay? Yes" I say.
"Oh... Okay" He says and starts to set the table.
"How do you even know about Adam?" I ask.
"He called earlier" He answers. I smile. Finally is he home! Well I know what I'll do after lunch.
 
I check my phone... A text from Adam-"Why don't you answer my calls?"  I answer with a smile-"Ate lunch... Hey wanna do something tomorrow?"He replies fast- "Sure... Cya at my house?" I don't answer, he already knows what I would write.
 
Adams Point of View:
 
"Elyze is comming over tomorrow" I yell to everyone who listens. Mom comes to my room immediately.
"How fun, you haven't seem each other the whole summer, you must have a lot to talk about. And make sure to show all the photos we took. I can bake a cake if you want...." She says very very excited. She belives that if I and Elyze get toghtether, I'll overcome that I'm gay. Sure mom, sure...
"You don't have to bake mom it's okay." I say.
"Oh... Okay but I'll get you the photos" She says and leaves my room.
"Exited much?" My sister Eve mumbles from the doorway.
"Mhm" I say and sight. My sister is the only one in our family that  I really can talk to. She have always supported me through my choices and she accepts the fact that I'm gay. We are like twins even though she's one year older than me. She's turning 19 and I'm only turning 18, like Elyze. I'm helping her too in hard situations, but she don't have much of those. Mum and dad adores her and think she's is perfect. Did I mention she's really smart and taking medical school at the university. The only 'big problems' she had is that mum didn't want her to dye her hair once. So she did it only to annoy mum. She dyed her hair blue and looked like a freak for months. Since then she never dyed it again.
"So... What's happening for you then?" I ask.
"I would like to drop off university" She says.
"What?" I say sure I heard wrong.
"Yeah I'd like to be an artist, you know painting and such" She says. That had always been her dream, but she never told anyone. The only reason I know it is because I've read her diary once. 

A/N: Vi har inte uppdaterat på flera dar nu... Så nu la jag upp nästa kapitel på novellen. 3 dar tills skolan börjar... Och kan ni gissa vilken fråga ALLA vuxna frågar? Såhär ser dialogen mellan mig och vuxen om skolan;
 
Den vuxna personen: Längtar du till skolan nu?
Jag: Nej faktiskt inte så mycket....
Vuxen: Inte? Är du lite nervös eller?
Jag: Nej det är jag inte, jag har bytt skola 3 gånger redan, så nej.
Vuxen: men är det inte lite spännande med nya klasskamrater? Är du orolig om vad de kommer tycka om dig?
Jag:...NEJ! Jag mår bra, ok? Jag bryr mig inte så mycket om att vi får nya klasskamrater, och de får väl tycka vad *** de vill om mig!!!!
 
Typ... Alla vuxna jag pratat med låtsas vara psykologer typ. (asså detta gäller typ ALLA släktingar förutom de på min mammas sida) gawd... Om jag nu skulle ha problem så skulle jag väl sagt det eller gått till nån riktig psykolog, eller hur? Men istället för att tro mig ska de börja försöka få mig att säga att jag ör osäker och jättenervös nu för skolstarten...blöööööh.... Haha enough om tråkiga släktingar.... Luv yah <3
 
"Isn't she lovey? Isn't she wonderful? Isn't she precious? Less than one minute old. I never thought true love would be making one as lovley as she. But isn't she lovley, made from love?"/Bebster ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Candyyy!

Rubriken har INGET med inlägget att göra. Så för alla er som ville läsa om godis, sorry har inget att skriva om det... Jag uttråkad... Som jag ofta är... En fråga bara, uppdaterar jag för ofta? Alltså wierd question men ändå... Har tråkigt så jag lägger upp en störd sms konversation mellan mig och min kompis...
Jag- Ska vi va nån gång i veckan.
Hon-Asså jag vet inte om jag kan...
Jag-Nehe, y not?
Hon-Oj jag trodde du va ____
Jag-Jaha... Så kan vi va i veckan i sånna fall?
Hon-Nej det går tyvärr inte....

På den tomma raden ska det stå ett namn som jag inte skriver. Lite wierd att hon först ba:"det går inte" och sen "oj jag trodde du va den personen"
Jaja thats just something that happend. Luv yah as always. Gtg nu för jag ska läsa! YEAY :)/Bebster ;D

My body feels I'm on my knees praying- chapter 26

Louis Point of View:
 
"Hi" Elyze says as she walk in the house.
"Hello" Niall replies.
"Hey! I wanted to say 'hi' first" I say and make a sad face. Elyze giggles a little and come over to me.
"You're the only one I want to say 'hi' to me" She says and kisses me on the cheeck.
"Get a room" Niall says.
"I already have a room... And apartment" I say and he just rolls his eyes.
"So... Was it fun to shop with Liam?" I ask.
"Yeah sure...ehm... Kinda different..." She answers and it feels like she's trying to avoid the question. I get a weird feeling, but I don't say anything about it.
 
Zayns Point of View:
 
Liam have been out more than usual but I don't ask. Instead I'm trying to figure out what's happening. (Even though it dom't have anything to do with me, but I'm curious) Then suddently I think I know what it is... Liam's got a girlfriend! "I should have thought about that earlier..."
"Liam?" I yell.
"Is the house burning? Did something explode?" He says worried when he runs down-stairs. "Always so serious"
"No the house is fine... Hey mate... Have you got a girlfriend?" I ask... Maybye it's a weird question, just like that, but we know each other well. His face turns light pink.
"Um... Ehm...." He mumbles.
"Well?" I say and raise one eyebrow.
"It have only been a few dates..." He says low, almost whispering. 
"You must really like that girl" I say.
"You bet I do" He says dreamily.
"What's her name?" I ask... Maybye too much information...
"Danielle Peazer" He says her name like if she was an angel.
"You got it bad" I say with a grin.

A/N: Ett extra chapter yeay, yeay! Hope u like as I always write haha :) har inte så mkt att skriva... Vet ej om det är bra llr dåligt... Luv yah <3 
"The dogs days are over, the dogs days are done. The horses are comming so you better run. Run fast for your mother and fast for your father, run for your children, for your sisters and your brothers. Leave all you lovin', you lovin' behind. You can't carry 'em with you if you wanna survive"/Bebsta' ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Тялото ми се чувства, аз съм на колене се моли- глава 24 & 25

Liams Point of View:
 
Pictures of last night flashes through my mind. I'd been on a date with a beatiful, nice, fantastic, perfect girl. I hadn't told the guys yet, it had only been one date. Everything about her is perfect. I feel happiness when I just think about her... And she's the only thing a think about. I walk out of my room. 
"Hey mate! Where were you last night?" Zayn asks. Sometimes I hate living with him, but it has it's positive sides too.
"Just...out..." I answer. He looks at me suspiciously but drops the subject. "Well I'd like to tell someone, but not yet... And I would like to buy her a present... But what?...." 
 
Elyzes Point of View:
 
I wake up because Louis phone is ringing.
"Answer or turn off the stupid phone" I groan.
"Hello" He says. He probably choosed the first alternative. "Elyze it's to you" He says and then he mouths 'Liam' I nod and takes the phone.
"Hi" I say.
"Hello" Liam answers. 
"Was it anything... Or I mean... What is it?" I ask.
"Can you go somewhere so Louis don't hear you?" He asks. I probably look confused 'cause Louis asks: "What?"
"He wants to talk 'private'" I say. Louis nods and I walk out of the room.
"Ok now... So what is it?" I ask again.
"Promise to not tell anybody" He said. I sight.
"Yeah I promise" I say.
"Okey... So I had a date last night... With a amazing girl... I really like her and I... Would like to give her something, but I don't know what... Could you help me?" He asks.
"Oh how cute" I say exitedly."Of course I'll help"
"Can we go shopping or something then today?" He asks.
"Ok, when?" I ask.
"I'll pick you up." He says.
 
When I'd told Louis I was going shopping with Liam he had given me a wierd look. Then I told him it was a present to Liams friend and he seemed to smile.
 
"Where are we going?" I ask Liam.
"To the shopping-centre" He says and makes it sound very obvious. 
 
"So where will we start?" Liam asks.
"Ehm... That depends on..." I say.
"Huh?" He asks.
"Well... Flowers are always beatiful..." I say very unsure.
"Like red roses?" He asks.
"Yeah... Hmm..." I say.
"Thats a really good idea" He says. "But I'd like to buy something more..."
"Actully if I should be honest, I don't think she want any expensive things... I don't say that you shouldn't buy her anything, but if she really likes you she'll be happy as long as she got you" I say.
"That's true... And maybye it's too much with presents on the second date" He agrees.
"So..." I say.
"But I'll buy roses anyway." He decides.
"Yeah that's great" I say. "But if you're going to buy her anything later I would simply have asked her what kind of thing she likes."
"You don't really know much about these things, do you?" He asks.
"No... But my best-friend do... Or did... We aren't really friends anymore" I say.
"What happend?" He asks. "I mean if you want to tell"
"To make it simple, we were both 'populaur' if you know what I mean... And to be 'populaur' you have to be in the cherleeding team... But I jumped of and people started to ignore me and such... Well lets say I'm really happy it's summer holiday right now" 


A/N: Hi, Vas Happenin'? Haha :) Så nu har jag lagt upp kapitlet yay. Eh det kan ni nog alla se men iaf. Och om ni inte kan se kapitlet är det antingen fel på er dator llr så är ni blinda och då förstår jag inte vad sjutton ni gör på en novell-blogg sida om det senare alternativet är erat problem... Öh okej ska inte va så elak och judgeing nu... Jag är så sjukt trött... Anyway I luv yahas always <3 
"Moments in time, I'll find the words to say, before you leave me today."/Bebsta' ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mornin'

Haii ;) sorrey att jag inte la ut kapitlet igår :( vakna just men jag ska lägga ut kapitlet sen. Ska bara se på lite barnfilm först... Mickey Mouse house of Villians and Strawberry Shortcake... Vi tyvärr inga dvder hemma som inte är barnfilm eller Twilight... Jaja I <3 filmerna jag ska se anyway men ändå... Haha Luv yah <3 /Bebsta' ;D

You stole my heart. kapitel 9.

Kapitel 9, Hold on to the feeling, and don't let it go

 

Daisys Perspektiv

Jag vaknade av att mitt alarm gick igång. Jag stönade och gick upp och gjorde mig iordning. När jag hade duschat, satt på mig kläder och fixat mig så väckte jag Harry.

- Harry, babe, we’re going to be there in 1 hour. Hurry up. Sa jag och ruskade honom försiktigt. Han vaknade inte. Jag provade att ruska om honom igen men inga rörelser. Då kysste jag honom och han svarade nästan direkt.

– That’s it Hazz, GET UP! Sa jag till honom kysste en gång till och skrattade. Han mumlade något om att han hade drömt någon otroligt bra dröm om en katt. Haha, jag kunde inte låta bli att skratta åt honom. Medans han gick in på toaletten så gick jag ner och gjorde frukost. Det blev en snabb frukost eftersom vi skulle vara där om 40 minuter.

Efter vi hade ätit så borstade jag tänderna och sedan så åkte vi iväg. Harry såg att jag var otroligt nervös så han tog min hand och så satt vi tills vi var framme.

Jag gick och sa mitt namn till tjejen bakom glasrutan och hon log vänligt mot mig och Harry. Han sa åt oss att vänta vid väntrummet så skulle doktorn komma snart. Efter ett tag så ropade doktorn upp mitt namn. Jag och Harry reste oss upp och följde henne genom en korridor, in till ett mörkt rum.

Jag la mig ner på bristen och hon smetade in kall gel på min mage. Nu var det äntligen dags att få reda på om det är en flicka eller en pojke. Jag hoppas på en pojke, som ska se likadan ut som Harry. Som den lilla pojken i min dröm. Lijam…

Doktorn avbröt mig,

- Do you and your boyfriend want to know if it’s a boy or a girl? Frågade hon snällt och kollade på mig och Harry. Jag tittade på Harry och han nickade.

- Yes, we would love to. Sa jag och tittade på Harry igen. Han log mot mig och jag såg en liten tår i ögonvrån. Han kom fram till mig och tog min hand på den sidan som doktorn inte var på.

 

Harrys Perspektiv

Min hand var alldeles svettig men Daisy släppte inte taget om den. Vi väntade spänt medans doktorn kollade igenom babyn en gång till för att vara säker på att hon sa rätt. Jag anade att det var en pojke men egentligen spelade det ingen roll, om det blev en flicka så skulle hon vara lika fin som Daisy. Men det spelade egentligen inte så stor roll, men-

Doktorn avbröt mig i mina tankar genom att börja prata,

- I’m pretty sure it’s a baby boy. Sa hon och jag kunde se hur hela Daisys ansikte lös upp av glädje.

– Lijam… Mumlade hon och kramade min hand.

 

Senare när vi hade kommit hem så hade Daisy gått upp för att ta en dusch för att få bort den sista gelen. Jag passade på att messa killarna så de kunde komma över. Jag fick återbud från Zayn och Niall. Nialls kompisar skulle vara här i stan idag så de skulle hänga, och Katt hade kommit för att träffa Zayn. Tyvärr hade inte El och Dani kunnat hänga med så Liam och Lou skulle i alla fall komma hit.

När Daisy kom ner så satt jag och killarna och småpratade om allt och inget. Jag hade inte sagt att hur det hade gått till killarna än, jag ville vänta på Daisy.

– Hi guys! Sa hon och log mot killarna. De log tillbaka och gick och kramade henne. Sedan så började hon prata,

- Did Hazz say that we were on the hospital today? Frågade hon och kollade på mig. De skakade på huvudena och tittade på mig. Jag log oskyldigt mot de och väntade på Liams reaktion.

- It all went well. The doctor said it was a boy. And we’re going to call him Lijam. Sa hon glatt och smekte sin mage, som om hon skyddade den. Jag kollade på Liam och såg att hans mun var halvt öppen och att en liten tår hade trängt sig förbi hans ögonlock. Jag skrattade och frågade hur det var med honom. Han log och sa att det nästan aldrig hade varit bättre.

- Oh little Lili is crying, come here! Sa Louis och gick fram till Liam och kramade honom och snart så stog alla i en hög och kramades.

 

När killarna hade gått så gick jag till köket för att fixa mat och Daisy gick och satte sig i soffan. Jag lagade köttfärssås och spagetti. När vi satte oss för att äta så började vi prata om hennes födelsedag nästa vecka.

- So what do you want to do on your 19th birthday? Frågade jag fundersamt och hon kollade upp på mig med köttfärsås runt munnen. Gud så gulligt, j ag kunde inte låta bli att le lite.

- I don’t know. Maybe just go out and eat. I don’t want to do something special. Svarade hon och slickade sig sedan runt munnen.

- How about that we invite your friends and family to a restaurant? Sa jag och tänkte att Nandos skulle passa perfekt. Alla gillar ju nandos. Jag skulle kunna hyra stället för en dag.

– Yes! That would be great Hazz! Sa hon med munnen full av mat.

 

Daisys Perspektiv

Dagen på min födelsedag så åkte vi till Nandos en timme innan gästerna skulle komma. Vi dukade upp mat och fixade det sista. Efter 40 minuter så började gästerna droppa in och festen kunde börja. När jag såg El, Dani och Katt så sken jag upp och gick fram och kramade de. Vi började prata lite men sedan så kom Louis, Liam och Zayn så då gick jag tillbaka igen. Jag var jättenervös över hur pappa skulle reagera när han såg att jag var gravid. Det var han som alltid hade sagt till mig att inte bli gravid innan 18. Även fast jag nu var 19 så skulle han nog bli väldigt arg. Hoppas bara inte att han skulle slå till mig. Det hade hänt förut att han slagit till mig när vi har bråkat.

När jag såg att mamma och pappa kom in så tog jag Harrys hand och tryckte den hårt.

– I’m scared Harry. Mulade jag och han visste varför. Jag hade berättat allt en kväll då vi hade kommit in på föräldrar-ämnet. Han visste att min pappa kunde slå mig och han visste att min pappa var lite av ett psyk. Han ställde sig lite framför mig, men inte så han täckte magen.

- It’s going to be fine baby. If he hurts you, he will regret it. Mumlade han tillbaka. De gick mot oss och jag såg att pappas ögon brann av ursinne redan. Undrar hur det skulle bli när jag skulle börja förklara. När mamma såg mig så log hon och gav en varnande blick till pappa.

– Hi darling! Sa mamma och kramade mig löst. Hon hade aldrig varit någon av en mamma för mig, lite mer som en kompis.

- Hi mum. Hi dad. This is Harry, my boyfriend. Sa jag och försökte låta stadig på rösten även fast jag kände mig som ett vrak inuti.

- Hi Mrs. Adams, Hi Mr. Adams. It’s a pleasure to meet you. Sa Harry och lät otroligt charmig på rösten.

– Hi Harry. Sa mamma stelt och tittade sedan på pappa. Hon armbågade honom lite löst som att visa att han skulle börja prata men samtidigt att han skulle uppföra sig.

– Hm... Hi Daisy, hi Harry. Sa han enformigt och tittade sedan på min mage och de ursinniga ögonen flammade upp igen. Det verkade inte som han kunde hejda sig.

– DAISY! WHY ARE YOU PREGNANT?! Hans ord ekade över salen och det blev dödstyst. Jag hatade det här men jag var tvungen att säga något.

– Dad, I can expla- jag hann inte mer innan jag fick en hård örfil i ansiktet.

A/N: OOOOOOOH DRAMMAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
ok så ska inte säga ngt "såntdär" nu så ni vet! ja ska ba säga *eat till you're sleepy, sleep till you're hungry*!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ja lyssnar på lego house nu... med ed sheeran... han e bra... jag älskar hans ögon... han har skrivit moments tillsammans med one direction till one direction... one direction... jag älskar one direction... undrar vad de gör nu... ANYWAYYYYYYY.... bilden har inte med novellen att gö, så ni vet.... aja herrå! älskar er! xxx
 

You stole my heart. kapitel 8.

Kapitel 8, I can see that you're holding back those tears.

 

Harrys Perspektiv

Daisy var inne på femte månaden nu och hon var stor, stor. Bara fyra månader kvar alltså. Det hade såklart inte gått att dölja för media att Daisy var gravid. Inte nu i alla fall. Vi hade haft en intervju tidigare idag så då hade såklart frågan kommit upp.

- So tell me Harry. Is your girlfriend pregnant? Jag hade inte kunnat svara så Lou hade svarat åt mig.

- Yeah, she’s pregnant, and were here for you forever Daisy. Hade han sagt och tittat in i kameran med sitt charmiga ansikte. Sedan hade ju frågan om det var någon som var singel i bandet kommit upp också såklart. Alla hade sagt att de var tagna förutom Niall. Han hade bara sagt ”I’m single.” och tittat ner i golvet och rodnat.

– HARRY?! Hörde jag utifrån köket. Ljudet kom från Daisy såklart och det väckte mig upp ur min dag dröm. När jag kom in i köket så satt hon vid köksbordet, framför datorn. Hon rusade in i min famn och jag frågade vad som var fel.

- They hate me! They really hate me! They want me dead! Grät hon i min famn. Medans jag kramade henne så gick jag närmare datorn.

 

@wehate1dsgirlfriends:” @itsdaisyhere I litterly hate you! You slut! You fucking whore! You don’t deserve Harry! He’s too young to be a dad! Go and die motherfucker! You don’t deserve to live.

@onedirectionwithoutgfsiswonderful: “ALL HARRYS FANS HATES YOU! WHY DO YOU STILL KEEP TOGETHER?! HE’S LOOSING HIS FANS! GO AWAY FROM HIM @itsdaisyhere

@ONEDIRECTIONhatetodaisy: “@itsdaisyhere I know that Harry has made you pregnant, but it was a big mistake, and the baby is going to be soooo UGLY! Lots of hate for you bitch!

 

jag kollade ner på Daisy. Hon grät fortfarande men hon hade lugnat ner sig lite nu.

- Daisy, babe, don’t listen to them. They’re just jelly. They don’t deserve to be called fans if they not like my girlfriend. And the baby is going to be gorgeus. Sedan släppte jag henne, skrev ner namnen på en lapp bredvid datorn och loggade sedan ut från henne och loggade in på min istället.  Sedan började jag skriva in en tweet:

 

”@ONEDIRECTIONhatetodaisy , @onedirectionwithoutgfsiswonderful , @wehate1dsgirlfriends and everybody else that thinks that my girlfriend is ugly, don’t deserve me etc. THEN YOU ARE NOT A TRUE FAN. True fans are supposed to support me and the guys and our girlfriends so please stop sending hate to our girls, it’s breaking them.”

 

Jag såg Daisy kola över axeln på mig när jag hade skrivit klart.

– You didn’t have to say that you know… sa hon och kollade på mig med sina underbara ögon.

- But I wanted to. You’re my girl, I’ll do anything for you babe. Sa jag lågt och kysste hennes kind. Sedan ställde jag mig framför henne och la mina händer på hennes mage. Att veta att hon bar på vårat barn var helt otroligt.

– I hope it’s a boy. Sa hon helt plötsligt. Och kollade upp på mig, hon log och tittade sedan på sin mage. Sedan la hon sina händer över mina.

– I want a girl. Because then she will look just like you. She or he will be adorable anyway. Mumlade jag till henne och hon log stort mot mig. Sedan så tog jag bort händerna från hennes mage och rusade upp för trapporna.

 

Daisys Perspektiv

Medans Harry rusade bort från mig så stängde jag av datorn och ställde undan den i vardagsrummet. Sedan hörde jag snabba steg i trapporna igen och vände mig om. Harry rusade in i köket, bara för att rusa tillbaka in i vardagsrummet där jag var. Han höll några papper i ena handen.

– What’s that Hazz? Frågade jag. Han hade ett stort flin på läpparna.

- It’s our new home babe. We’re moving out. Sa han glatt och tittade på mig som spelade sur. Jag tror han gick på det för han kollade frågade på mig. Sedan kunde jag inte hålla mig längre. Mitt ansikte sken upp och jag sprang in i hans famn.

– That’s awsome babe! Svarade jag och kysste han. Han kysste mig tillbaka sedan så visade han mig papprena. Det var ett stort hus vid stranden inte för långt härifrån. Huset hade en egen brygga och en egen strand och det var enormt.

 

Vi började flytta ut sakerna ur Harrys rum nästa dag. Vi fick hjälp av killarna så det gick ganska snabbt. Både Harry och Lou hade släpvagn så vi behövde bara åka två gånger var. När vi hade fått in allt i huset så åkte vi till någon möbelhandlare och köpte det som saknades.

En vecka senare så hade vi ett arbetsrum, två gästrum, två små sovrum, ett stort sovrum, två toaletter (en på varje våning), ett kök och ett vardagsrum på varje våning. Sedan så hade vi renoverat allt så allt var fräscht och snyggt. Det var bara ett rum som vi inte hade gjort i ordning. Det var rummet som vårat barn skulle få. Vi visste inte om det var en tjej eller kille än så vi vågade inte renovera det än. Men vi skulle snart få reda på det eftersom jag hade ett nytt möte med doktorn imorgon.

 

Harry låg och läste när jag kom in i sovrummet. Han kollade upp från boken och log mot mig. Jag gick och la mig bredvid honom och frågade vad han läste.

– It’s names for babies. Sa han och gav mig boken. Jag tittade igen om en sida snabbt.

- So what name do you think if it’s a girl? Frågade jag och tittade nyfiket på honom.

- Maybe Darcy, Hannah or Lolo… Sa Harry fundersamt.

– Gosh Hazz. I love Darcy… And if it’s a boy? Frågade jag och upptäckte att han var otroligt bra på att välja namn till babies.

- I was thinking Luke or… Sedan började han fundera medans jag hade det perfekt namnet på pojken.

- I think we should call him Lijam. Sa jag och han kollade på mig som om jag nyss hade kommit på en ny uppfinning som man skulle bli rik på.

- Lijam… It’s beautiful babe… If it’s a boy, his name will be Lijam.  Mumlade han efter en stund.

– I love you Daisy. Sa han sedan sömnigt.

– Love you to Hazz. Sa jag och släckte lampan. Jag var tvungen att få lite sömn nu eftersom det var en viktig dag imorgon. En väldigt viktig dag. Jag drömde om en liten baby den natten. Jag Hörde Harry ropa ”Daisy, Lijam och Darcy! Kom nu, maten är klar!” då såg jag den lilla flickan borta vid gungorna. Hon hade brunt lockigt hår och klara blå ögon. Men vem var Lijam? Då helt plötsligt såg jag en liten pojke komma springandes bakom mig. Han hade samma, bruna, lockiga hår som sin syster men han hade gröna ögon och var lite mindre än henne. Jag insåg att det här var mina barn. Sedan råkade jag av en slump (tror jag) kolla ner på min hand och där satt en stor diamantring på mitt ringfinger. Harry hade dukat fram maten utomhus och vi satte oss vid ett litet bord och högg in på kyckling fajitas…

A/N: hej! hoppas ni gillar det här kapitlet blah blah blah... allt de där med att kommentera börjar bli lite tjatigt.. va sägs om att säga ngt annat än typ kommentera, sprid och hoppas ni gillar det här kapitlet... ja vet!!!! allt det där ska heta "eat till you are sleepy, sleep till you are hungry" (perfekta mottot!) citerat från Niall hahaha :) ok så eat till you are sleepy, sleep till you are hungry!!!!!!!!!!! älskar er!

hej!

ok. en sak ba innan ja börjar skriva asmycke... FÖRLÅT SÅ HIMLA MYCKET FÖR USEL UPPDATERING FRÅN MIG!  tack och lov har ebba vart här och saveat the day och som hon skrev tidigare så är båda hemma, ja har vart i gbg på liseberg och hon har vart hos sin pappa tror ja :) aja så eftersom jag inte har uppdaterat så mycke på sistonde så får ni två kapitel ikväll med typ 10 minuters mellanrum så ni vet :D såg på titanic för ett tag sen och grät aset av mig bokstavligt talat, anyway så hoppas ni har haft det bra även fast jag inte har uppdaterat så mycket som ebba har gjort... hon har inget liv... haha nerå skojja ba, eller de kanske e sant ahhahahahahahhahahha XD ebba ta inte illa upp babe XD 
(gammal bild på one direction från x factor, så stolt över de!)
så ska sluta skriva nu å uppdatera YSMY nu, hoppas ni kommer gilla det! älskar er bajsmycke! xxxx
 

We're home! YEAY!

Tja people ;) som ni kanske ser i rubriken är både jag & Elsa hemma nu :) jag vet ej om hon kmr uppdatera nåt ikväll. Jag kmr kanske uppdatera på Mr.Cool... We'll see... Ska av tåget nu, luv yah <3/Bebsta' ;D

My body feels I'm on my knees praying- chapter 22 & 23

Louis Point of View:
 
"Louis, I need to talk to you" Elyze says.
"Sure, what is it babe?" I say.
"Even if you're not happy he's back can you at least pretend to be happy?" The words cuts slowly like knives inside of me. I take a deep breath and try to pretend that I'm not jealous.
"But I am happy he's back" I say.
"Well... Go and talk to him then, you haven't said a single word to him yet" She says and gives me a 'I-love-you-please-please-please' look.
"Okay" I say, trying to not sound irritated. I walk over to Harry who sits and is talking to Liam.
"Hey, Harry... I'd like to talk with you" I say. "Like private" I add quikly. We go outside.
"You don't want to talk to me, right?" He asks.
"No" I sight.
"But she told you to" He says. He don't say her name. But the way he says it makes me feel bad.
"I don't want it to be tense between us" I say 100% truthfully.
"Neither do I" He says. "But I really like her too you know"
"This feels a little like Twilight" I say trying to joke.
"I'm Jacob and you're Edward?" He asks but it don't sound like a question.
"Is there anything I could do..." I start to say but he cuts me off.
"NO!" He screams.
"Sorry" I say. He close his eyes and shakes his head.
"No you're not" He sights. Then something I never would expect to happen happens, he hits me in the stoomach. I fall down in front of his feet.
"God what have happen to you Harry!" I scream high in pain. Someone opens the door.
"Oh my god! Stop it Harry!" Elyze yell. First when she'd done that I realize he's still beating me up. I can't move. Suddently somone drags him away. Elyze runs to me. She holds me in her arms.
"Are you okay?" Liam asks. Elyzes gives him a glare and kiss me.
 
Zayn and Liam is carrying me into my room and lays me on my bed.
"Is it anything you need?" Zayn asks. I shake my head, then I look around the room. I can't see Elyze anywhere. 
"I'll go get her" Niall says as if he can read my mind. Just when he is about to walk out of my room Elyze walk in with a wet towel in her hands. 
"You got some blood on your face" she says excusing and kinda embarrased. "But you probably already know that. Um... Do you want me to wipe it away or will you do it yourself?" she asks gently.
"My arms hurt a little" I say. That isn't completly a lie they do hurt. She sits down in front of me. Liam clears his throat.
"So... Is it anything you need? I and Zayn have to go now so..." Liam says.
"No it's fine" I say. Liam and Zayn leaves at the exact second I said that.
"I'm tired" Niall says and just seams to disappear. Elyze is just sitting in front of me and keeps wiping off the blood. Neither of us say a word, but there's a thousand of things I'd like to say to her. Suddently she breaks the silence and says: "We forgot to ask Niall if it's okay that I stay here... If that's still okay for you of course"
"Yeah absolutely... But... I'm kinda tired" I say.
"Um... So am I..." She answers slowly.
"Come here then" I say and try to open my arms so I can hug her, but it only hurts. "Ouch" I mumble. She gets a very worried look on her face.
"Are you sure?" She asks.
"It's just hurts a little...I'm fine" I say. It doesn't seems like she belive me but she lays down next to me anyway.
"Are we going to sleep with our clothes on?" I ask a little teasingly, hoping to make her blush. And so she does.
"Umm..." She says. I raise my eyebrows.
"We already seen each other naked" I remind her. She nods.

A/N: Well well... Som ni kanske märker är Mr.Styles i denna story typ en 'trouble-maker'. Antagligen så är han inte det irl men vad vet jag? Haha hoppas ni fortfarande gillar och plz plz plz kommentera, we need it!
Så today ska jag hem till örebro=typ 1 tim & 45 min med tåg om det inte blir nåra förseningar (vilket inte jäteofta händer men har hänt, usch va trist det är då) fun fun fun... Hm.. Började läsa kapitel 1 & 2 på boken jag köpte igår men sen vart jag lazy och såg på film istället. Den va helt ok hette typ 'The rock' (va inte jag som valde, såg med pappa och min låtsasmamma) och va nån film om alcatraz... Men inte fakta-film såklart, det ser jag bara på om det skulle va livsviktigt llr i skolan. Fakta-film, natur-program och sport-program (som OS och sånt) kollar jag INTE på... Tycker det är boring. Men men... Människor är olika och gillar olika saker. Typ. Så thats it tror jag... Skulle vilja sova lite men det är lite sent igenomtänkt nu... Vakande typ vid kvart i tio så... Jaja I'll survive. Luv yah <3 
"Oh mirror in the sky, what is love? Can the child whitin my heart rise above? Can I sail thru the changing oceans tides? Can I handle the seasons all my life?" /Bebsta' ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

My body feels I'm on my knees praying- chapter 21- the actual chapter

Zayns Point of View:
 
"We're so sorry Niall" Liam and I apologize for like the 20th time.
"It's okay!" He almost shouts. Louis grins. He and Elyze is sitting in the couch and watching some film. They look very cute togheter.
"But... We still don't know where Harry is" Liam says matter of factly. Nobody says anything. 
"I'm hungry" Niall says breaking the silence.
"You're always hungry Nialler" I say and smile.
"So... Are we making lunch?" He asks. 
"Hmm... What should we eat then?" Louis asks.
"Tacos?" We hear someone ask from the hallway. I didn't hear someone open the door...
"Harry?" Elyze and Louis say at the same time. 
"Yeah last time I checked that was my name" He says and walk out to us in the kitchen. Liam clears his throat and gives him a 'We-have-been-really-worried-I-hope-you-have-a-good-explantion' look.
"I'm really sorry. You guys... And girl... Really shouldn't forgive me... But I hope you will..." He says. "And I'm sorry I lied to you Niall, I hope it didn't cause to much trouble."
"Where have you been?" Louis asks and puts his arm around Elyzes shoulder. I see that Harry freeze for a second, but then he says:"No-where... Everywhere... I don't know just driving around"
"Are we going to eat or not? I'm starving!" Niall says to make the situation  a little less 'Our band-mate just came back from have being nowhere/everywhere'.
"Yeah lets make some tacos" I agree.
 
Louis Point of View:
 
I and Elyze cut vegetables and Zayn and Harry lays the table. Elyze looks at Harry all the time and it makes me a little jelaous but I don't say anything. 
"I've fried the mincemeat now" Niall says. We all sit down to eat. "Why can't you look at me like that"


A/N: Haii people :) Va i Uppsala idag och shoppade lite, köpte lite kläder och en bok. Haha och ja jag kmr säga titeln på boken; Wither av Lauren Destefano. Har faktiskt inte hört talas om den förut men texten på baksidan gjorde att jag bara va tvungen att läsa den! Billig oxå men det va en riktigt wierd bokaffär, den kostade bara 89 kr... Engelska böcker brukar kosta mkt mer... Ja jag klagar iaf inte! Så just nu sitter jag här fett glad och dricker Root-beer (det är amerikansk läsk, luv it) och äter Toy Story-kinder ägg haha. Luv yah <3 Root-beer, Mtn deew & Irn bru/ Bebsta ;D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

My body feels I'm on my knees praying- chaper 21

 

I´m a over emotional sad teenager...

HEJ! Gawd jag hittade gamla bilder från när jag va liten och semestrar några år tillbaka och jag började bokstavligt talat störtgrina! Så jag tänkte när jag ändå gråter så... så då satte jag på Louis cover av Look after you... det va inte så smart... grät ännu mer.... så jag tänkte jag bloggar lite... 0 sidvisningar... "yeay"... men nu har jag skrivit av mig lite och ätit Skittles så i feel fine... ska uppdatera imorron på novellen... sorry för det hära randoma inlägett.. typ... Luv yah<3 I love u/Bebsta'

My body feels I'm on my knees praying- chapter 19 & 20

Chapter 19 & 20:
 
I wake up next to Louis in his car. Naked. He is still sleeping and his arms is wrapped around me. I close my eyes and fall asleep again.
 
"Babe" Louis whispers in my ear. 
"Mhm"
"Maybye we should go get our clothes" He says.
"Mhm" Louis shakes my shoulder lightly. "Okay" I say and sit up. We walk down to the beach and put on our clothes.
 
"So..." Louis says.
"I'm fine Lou, we'll see each other tonight okay?" I say.
"Yeah..." He says with a displeased tone. I kiss him quikly on the cheek and then I walk inside my house.
"Elyze" someone says infront of me as I take off my shoes. I look up, and there's grandma. "Where have you been" she says angrily.
"With my eh.. Boyfriend" It feels weird to say boyfriend, but I guess we're a couple now.
"Boyfriend?" She pronuces the word as if it's a deadly disease.
"Yes" I answer.
"Elyze Cynthyah Rainbird! I have never heard anything so stupid" 
"What?" I ask bitterly.
"You're exactly like your mom when she was in your age, and see how that ended up" She says. "Besides if it's the guy I saw outside the door who is your boyfriend... Then you're gonna end up heartbroken. He looks like a total idiot" 
"FUCK YOU!" I scream. I put on my shoes again and open the door.
"If you walk out that door..." She says.
"Shut up!" I say, walk out the door and close it. I pick up my phone and dial Louis's number, he answers almost ideamitley.
"Hey hun'" He says.
"Lou" I say, and then I tell him a short verision of what happend.
"Where are you? I'll pick you up" He says.
 
When Louis had picked me up and litterly forced me to tell him evrything that happend he says: "Well you could stay with me and Niall if it's okay for him, but I'm almost sure it is"
"Thanks" I say.
 
Louis opens the door and we walk in.
"Hello" Louis shouts. No-one answer and we walk in and look around to see if he is home. Then all of sudden we find him. He is sitting in a corner of the kitchen crying.
 "Oh my god" I whisper. "What happend?" I say with a louder voice.
"They hate me" He sobs.
"Who hate you? Nobody hates you Niall" says Louis comforting.
"Liam and Zayn" he says and keep crying.
"Why would they hate you?" I ask.
"I knew where Harry is and I didn't tell them... And he isn't there so they think I lied" He answers.
"Oh" I breathe.
"But what if Harry lied?" Louis asks.
"Maybye..." Niall says not so sure. "He don't usally lie"
"Neither do you" Says Louis. What a mess. And somehow I know it. That this is my fault.
 
Harrys Point of View:
 
I want to go home. But it's probably too late. I can't just show up at home and say: 'Hey I've been gone for days, and haven't answerd neither texts or calls. I lied to Niall...I'm so sorry Niall' Yeah sure that sounds great... I'm glad they haven't said anything about it in interviews or to people at all. I put on the radio. Maroon 5's song Sad is playing. It really fits with my mood perfectly. Then I decide it. I'm going home. It's going to be a hell when I get there but I can't just run away from my problems forever. "I really miss 'em"

A/N: Haii :) Hoppas ni fortfarannde gillar min fanfic (annars skulle ni vä antagligen inte läsa den?) ska till min pappa somm bor i Sthlm nu i helgen så ska väl va lite social med honom oxå :D Men som ni kan gissa kommer jag att uppdatera iaf. (med största sannolikhet) Skulle dock kanske åka in till Uppsala imorron så mitt internet kmr väl inte va så jättebra så om det blir konstiga inlägg så finns det en andledning hehe. Varför jag vet att jag kommer kunnna uppdatera är för att jag inte brukar umgås så mkt med folk mitt i natten men hos pappa är jag oftast vaken då.(Typ till 2-3 nån gång på natten) kanske bra för då får jag kompensera ut att jag måste lägga mig jättetidigt hos mamma.(10...really mum? Well läser oftast till elva halv tolv nån gång ändå men lixom really?) haha men iaf... Hos pappa kmr  jag nog skriva på datorn och då kan jag kanske lägga upp bilder too... Får se...(skriver på min iPad hos mamma llr iPhonen om jag inte är home)
"Well maybye there's a god above but, all I ever learned from love was how to shoot sombody who outdrew yah. And it's nota cry that you hear at night, it's not sombody who's seen the light. It's a cold and it's a broken Hallelujah"
Pink and black/Bebsta'
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mans ķermenis jūtas es esmu par manu ceļgaliem praying- Nodaļa 18

Niall and Zayn had left without any explaination. I'm actully glad that they did, but I don't tell Louis. It's about 8 pm and Peter is having a 'sleep over' with Mark.
"You know what we should do?" Louis asks, he don't wait for me to answer before he continues. "I know a lake, not far from here..." He says. I smile and give him a short kiss on the lips.
 
When we arrive at the lake it's dark outside, but the moon is shining and it makes the water sparkle. We go for a walk along the beach and talk about anything and everything. 
"Do you think it's cold in the water?" I ask.
"We could take a swim" He says. 
"But I didn't bring any swimwear" I say. A big grin appear on his face. He don't even have to say what he's thinking. "What is it Lou?" I ask playing stupid. He kisses me on the cheeck and then he takes off his shirt. "Wow"
"Seeing something you like" He asks teasingly. I blush and look away. When I look at him againg he isn't wearing anything. At all. I quikly take my clothes off too and we walk out togheter in the water. It's really cold and I start to freeze. Louis gives me a hug and we start to make out. When we stop he holds me in his arms.
"Baby let me find out your secret. Just let me in and let me show you that I'll keep it. Close to my heart jump in the deep end. Just let me in and let me show you what I'm meaning." He sings softly in my ear. I smile and kiss him again. Could this guy possibly be any more perfect? 
 
Louis Point of View:
 
"What are you thinking about?" I ask.
"You... Handsome" She says.
"You're so beatiful" I whisper in her ear. She giggles. She puts her arms around my neck and drags herself closer to me. 
"I love you" She says starring right into my eyes.
"I love you too" I answer. I kiss her again.

A/N: hope you like :) så... Jag och Elsa har gjort ett mistake... Kapitel 3 & 5 på YSMH och kapitel 10/11 på min novell finns båda under kategorin allmänt. Skulle bara påpeka det, sorry :( för everyone som gillar böcker har jag nu läst ut The Secret Circle bok 1. Fett bra :) kämpar mig nu igenom Vampire Academy...så sjukt seg :( anyway...Det är kul att skriva långa och väldigt random authors notes hehe. Men jag är en väldigt random person sj så... Men alltså... Förresten vet ni vad som hände mig typ i förrigår? Jag va med några kompisar och satt och snackade och plötsligt så sa en av dem(nämner inga namn... Vet inte om jag får)
Hon:Vad heter du nu igen på Instagram?
Jag: Jag har inte Instagram...
Hon:Men Ebba du har ju ingenting! Inte Facebook, inte Instagram, inte Kik,inte Twitter, hur ska man då kunna nå dig?
Jag:...
 
Really? Asså det är väl därför man har mobiler? Eller? Jag KOMMER INTE skaffa varken Twitter, fb, Instagram eller Kik... No thank you. Hehe skulle bara skriva det. Nåt annat som stör mig är en annan kompis som säger att jag "immiterar" William Spetz 24/7. Hon säger det 24/7. Jag immiterar inte William Spetz! Lixom duuh jag hade en personlighet innan du visste att han fanns!!! Ok ska sluta störa mig på things... För tillfället. Luv yah <3 'Blackbird singing in the dead of night, take this broken wings and learn to fly, all your life, you were only waiting for this moments to arrive...blackbird singing in the dead of night, take this broken eyes and learn to see, all your life, you were only waiting for this moment to be free' /Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mr.Cool-Kapitel 4

Twilight & Tivoli sa åt oss att följa med dem. De sa inte vart men vi följde med i alla fall.
-Här är det. Sa Tivoli och öppnade dörren till ett stort rött hus. Vi gick in i huset. Det fanns bara ett rum därinne. Inne i huset var det även större än det såg ut att vara utifrån, det var gigantiskt.
-Wow. Sa Peanut-butter förundransfullt.
-Är det här ni bor? Frågade jag.
-Nej detta är bara ett litet uthus. Sa Tivoli.
-Vaaa? Vart  är det riktiga huset då? Frågade jag.
-Huset? Det är en liten bit bort... Det är ganska stort... Hmm okej vi går dit men tappa inte bort er... Mumlade Twilight.
 
När vi gått i ungefär två timmar såg vi världens, nej universums största hus. Det var en skyskrapa med glas-fönster i alla möjliga färger. Vissa var genom-skinliga, andra suddiga... Det fanns släta fönster, buckliga, vad du än kan tänka dig. Och höjden på det kolossala tornet! Den var hög som sju Empire state Building.
 -Ni måste skoja! Skrek jag med förundran i rösten.
-Nope! Men ni får klämma in er... Det finns bara plats så ni får typ två våningar var. Sa Twilight.
-Aaaaaaaah! Skrek jag och flaxade med vingarna.
-Vad är det? Ropade alla.
-Eeeh jag glömde bort... Sa jag.
-Okej kom så går vi in. Sa Tivoli.
-Nu kom jag på det! Aaaaaaaah! Nä... Jag glömde bort det... Igen. Sa jag besviken. Vi gick in i "huset". En apa med röd hatt och kostym kom fram till oss.
-Tjena Tivoli & Twilight... Vilka är de nya? Frågade apan.
-Vi är Mr.Cool och Peanut-butter. Sa vi i en mun.
-Ok så... Tja jag är Hades. Ursäkta röran men det har varit översvämmning på tionde våningen och... Eh kolibrier är inte lämpade för vatten. Och en åsna på 259:de våningen råkade svälja ett sugrör och dog i kvävning... Sa apan ursäktande.
-Hades! Röt Tivoli, Skräm dem inte nu.
Det plingade till i en rektangulär  låda med dörrar. Dörrarna öppnades och där stod en giraff i klänning och en hyena i en blå tröja och ett par gröna shorts. De gick fram till oss.
-Bonjour, jag heter Pearl och det här är Clown. Sa giraffen.
-AAAAAAH EN CLOWN! DÖDA INTE MIG, DÖDA DEM DE ÄR INTE LIKA AWESOME SOM JAG! Skrek jag i panik.
Clown-hyenan började skratta högt.
-Haha! Jag heter Clown men jag är ingen psykad-mördare! Sa Clown medans han skrattade så han grät.
-Jaha. Sa jag surt och gjorde en trumpen min. Det värsta som kunde hända va ju att ha fel.(Det händer nästan aldrig mig men i alla fall)
-Han är rädd för Clowner & Stolar. Viskade Peanut-butter till de andra.
-Hey! Det där hörde jag! Sa jag irriterat och slog till Peanut-butter i bakhuvet.
-Aj! Sa Peanut-butter och lipade åt mig. Tivoli, Twilight, Pearl & Clown gick utan att säga ett ord.
-Jaha... Ni kan väl följa med mig då till era rum. Suckade Hades. Han tog till "pling-lådan". I "pling-lådan" fanns det många knappar och blinkande lampor. Det påminde faktiskt ganska mycket om "plåt-burken". Hades tryckte på några knappar med olika symboler på. Det gick jättesnabbt uppåt.
-Jag vill inte flyga mer! Grät Peanut-butter.
-Vi flyger inte, vi åker i en hiss. Sa Hades och flinade åt Peanut-butters dumhet.
-Ha, det kunde väl vem som helst lista ut. Sa jag och flinade också. Men ärligt talat hade jag aldrig sett en hiss förut. Några minuter senare stannade hissem och Peanut-butter slutade gråta.
-Är vi... Är vi framme? Frågade han försiktigt medans han torkade bort tårarna.
-Ja, äntligen. Sa Hades som vid det laget var väldigt trött och irriterad på honom... 'Host' (oss)... Två apor som såg exakt ut som Hades stod i ett hörn och disskuterade något viktigt.(tror jag)
-Tjena brorsan! Sa en av dem. 
-Det här är mina bröder Zeus och Poseidon, vi är trillingar som ni kanske ser. Sa Hades. När vi kom närmare så man kunde jämföra dem såg man att Hades hade mörkast päls, nästan svart. Zeus päls var däremot blond och Poseidon var hade ljusbrun päls.
-Hej. Hälsade jag och Peanut-butter.
-Kom så går vi vidare. Sa Hades.
-Nej låt oss ta över nu, det är ju vi som är proffsen på höjder. Sa Zeus och kastade en banan på Hades.
-Okej då... Men det är 'du' Zeus som gillar höjder, inte 'ni'. Muttrade Hades.
-Kom nu. Sa Poseidon. Vi gick in i en korridor som hade lussebulle-gula väggar och luktade kardemumma. På väggarna hängde små korgar med blommor i och tavlor med alla möjliga konstiga motiv, som tillexempel, Mona Lisa som en åsna.
-Det är LejonDaVinci som har målat Åsna Lisa. Sa Zeus och lät lite avundsjuk.
-Wow, nästan bättre än orginalet. Sa jag skadeglatt, fullt medveten om att Zeus bara blev surare
.-Jaha, vi går väl vidare då. Sa Poseidon i ett försök att muntra upp Zeus men det lät bara ynkligt. Vi kom fram till slutet av korridoren och fram till en dörr. Poseidon öppnade dörren. Innanför fanns ett litet rum med ljust gräddfärgade väggar och mörkt trägolv. Det fanns två små sängar och ett litet kök. Rummet var väldigt ljust och luktade kakao och vanilj. I rummets bortre ände fanns två dörrar, den ena var till toaletten och den andra till garderoben.
-Ni får stanna här tills vi vet vart vi ska placera er. Sa Zeus som var på bra humör igen eller bara var glad att han snart skulle bli av med oss.
-Men... Men... Stammade Peanut-butter.
-Men vadå? Undrade apbröderna.
-Men Pavlova sa... Började Peanut-butter men blev avbruten av Zeus.
-Pavlova hit och Pavlova dit! Ja jag säger då det, att det har minsann aldrig varit nå' vett i den förbaskade pälsbollen! Vad sa han nu då? Att ni skulle till Hawaii? Frågade Zeus.
-Nä han sa att vi skulle hämta nån zhing-zhang.. Whatever mineral. Sa jag.
-Vet ni enns vad han jobbat med och åt vem? Frågade Poseidon.
-Han jobbar åt...öh... Jane! Sa jag, stolt att jag kom ihåg det.
-Vet ni vem Jane är då? Undrade Poseidon.
-Är detta nån dum frågesport eller? Frågade jag irriterat.
-Nej vem är Jane? Frågade Peanut-butter.
-Om man ska förklara kort så... Är hon typ en hamster som förvandlas tillen fisk när hon är ledsen.
-Okej...Nooooormalt? Sa jag.
-Ja väääääääldigt. Härmades Zeus och hånlog.
-Hon vill förstöra världen också, hon tror att hon kommer få reda på vart universum kommer ifrån då. Sa Poseidon.
-Men... Men vart kommer vi egentligen ifrån då? Frågade Peanut-butter.
 
Samtidigt någon stans långt borta: 
 
-De kommer få reda på det! Sa en flicka vid namnet Leah oroligt. Leah var ungefär 15 år men var ganska lång för sin ålder ch brukade misstas för att vara äldre. Hon hade tunnt svart hår och mörkbruna ögon. Hon var raka motsatsen till sin syssling Kate. Kate hade guldblonda lockar och babyblå ögon. Hon var också 15 men inte så lång, snarare ganska kort. 
-Nej, ännu finns det hopp!Chansen att de får veta är väldigt liten. Sa Kate.
-Jag hoppas det ja. Muttrade Leah och drog långsamt ner den sol-liknande lampan och lät "månen" och "stjärnorna" skymta över horisonten...


A/N: som ni märker är aporna döpta efter de mytoligiska grekiska gudarna. Jag kommer inte riktigt ihåg varför jag döpte dem till det men jag är ganska säker på att jag läste Percy Jackson böckerna när jag skrev detta. Och det är ännu ett tips! Läs Percy Jackson böckerna om ni inte gjort det! (De är bäst på engelska)
Förresten, för alla er som trodde att Percy Jackson serien va slut så har Rick Riordan skrivit en ny serie i samma "värld"(Percy är dock inte huvudpersonen) de böckerna är garanterat läsvärda! Serien heter: 'The Hereoes of Olympus' och första boken heter 'The lost hero'(Har inte översatts till sv än) Han har också skrivit en tredje serie om Egyptiska gudar som jag väldigt gärna vill läsa men men... Vi får se när jag får tag på de böckerna(Serien heter:'The Kane chronicles series') så det va lite boktips... Om no tycker att jag skriver 2 much om böcker, så skit i att läsa allt då! Hehe.. Aja kmr kanske lägga ut nästa kapitel på min andra novell ikväll... We'll se...love yah <3 'She's got tickets to her own show, but nobody wants to go'/Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

My body feels I'm on my knees Praying- Chapter 16 & 17

Nialls point of View:
 
I and Zayn had been eating at Nandos and we decided to go home to mine and Louis place and play Just Dance. (A/N yeah that will probably never happen? But anyway) I'm just about to win over Zayn when someone tries to unlock the unlocked door. We pause the game. I go to see who it is. Louis and Elyze is there taking off their shoes.
"Hello" I say.
"Hi" Elyze replies.
"Who is it?" Zayn asks from the living room.
"It's me Louis, the other guy who lives here" Louis says. Elyze giggles and Louis takes her hand. We all walk out to the living room. 
"Hi Zayn" Elyze says.
"Are you playing Just Dance?" Louis says grinning.
"I didn't know that you guys can dance" Elyze smiles. I do a little 'Irish Dance'. They all start laughing.
 
"Have you guys heard anything from Harry?" I ask.
"No" Louis says. Elyze looks really worried. I know that Louis and Zayn are worried too but they don't show it. I feel guilty for not telling them.
 
Flashback:
 
I had just woke up when someone knocked on my door. I opened it. And there was Harry.
"Niall I have to talk with you" He said.
"Mate where have you been?" I asked.
"Don't ask please. I just wanted to tell you that I'm going home for a while to visit my family... You know." He said. There was something not so convincing in his tone. "The thing is... That I haven't told the rest of the guys. 'Cause Louis and I are... I don't know but a lots of things happend... So I wanted to tell you where I'm going, but don't tell the others okay?... Tell them I'm fine." He said and then he left.   End of Flashback.
 
Harrys Point of View:
 
I had lied to Niall. I hadn't told the rest of the guys anything. I probably ruined mine and Louis friendship. What else could go wrong? And now when I think of it I could have done things different. I could have told Niall where I'm going. Except for the fact that I don't know. I could have told the guys I was leaving. But the third thing I did.... It wasn't my fault. How could I have known that Louis like her. Her. Elyze. I sight and keep driving. I'd been sleeping in some hotel last night and now I just keep going. Away from everything. I hadn't answerd any call or messages. I've been thinking about throwing away my phone. But it's my only safety line. 
 
I'd drove for hours when I finally stop at a McDonalds so I can eat.  I order and then I go sit at a table near the window. I'm just about to start eating when two girls, in the age of 12 or 13 walk up to my table. One of them is blonde and the other girl has black hair.
"Hey... We don't want to bother you but... We're  big fans and we would like an autograph... If it's okay ofcourse" One of them says.
"No it's fine, but I don't have neither pencil or paper" I answer. The blonde haired girl show picks up a pencil and two halves of a paper. They smile and gives it to me.
"What's your names?" I ask.
"I'm Hannah" The blonde girl says.
"And I'm Felicity" The black-haired girl says. 
"That's very pretty names" I say when I write 'Harry Styles'  on the papers. Then I write 'to Hannah' and 'to Felicity'.
"Thank you" they say and leave. 
 
Zayns Point of View:
 
I and Niall had decided to go home to mine and Liams house because we thought that Louis and Elyze wanted some 'privacy'. I look at Niall and he seems really depressed. And then suddently he says. "I know where Harry is"


A/N: Ey Yo! Hoppas ni gillar det!(Som jag alltid skriver) lyssnar på musik medans jag skriver och jag får bokstavligt talat bara deprimerande låtar, först Sad av Maroon 5 och nu More than this av 1D(Ja den ÄR depressing om man lyssnar på texten, även fast Moments är sorgligare) och nu tänker ni säkert 'varför byter hon inte låt då?', det är av två reasons:
1.Jag gillar de låtarna.
2.För lazy.(hehe)
Och nu tänker ni: 'Varför skrev hon enns nåt om det då?' det har jag faktisktinge svar på... Vi säger att jag är uttråkad... Hehe lite iaf... Ska skriva på kapitel 31 nu... Tror jag... Så... Bye... Jag älskar verkligen att skriva "..." hehe ni skulle se min och Elsas sms-konversation... Eller nä det är ingen bra idé alls haha lol :D luv yah <3 I want I want I want but thats crazy/Ebba :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mr.Cool-kapitel 3

En annan lampa började lysa och motorerna startade. Jag tror Pavlova sa något om "Trevlig resa" innan skärmen blev svart men det bullrade så mycket att vi knappt hörde något. Efter en stund kollade jag på klockan. Den var 15:11. Mellisdags! Vi åt en burk konserverad spenat eftersomdet ver det enda vi hittade. Spenaten smakade dock som konserverat bil-däck från 1850-talet.
Det hödes ett ljud från golvet: "Chingkapliiiiiiing!" det var en mobiltelefon. Plötsligt ändrade den signal: "Iåååiåååzoompiiiiiiiiblipblipchingching" jag tog upp den och tryckte på 'svara-knappen'
-Hallå? Sa jag in i luren.
-Glurp wöö lalalala ding. Svarade en mystisk röst. Jag tyckte inte att den mysktiska rösten var vär nån av min tid så jag la på...
 
Det gick dagar och veckor och tillslut hade det gått en månad.
 
Vi åt gröt som hade samma smak och konsistens som klister till middag. Vi skulle precis gå och lägga oss när den store skärmen (som tydligen kallas TV) lystes upp.
-Tja polarn! Sa Pavlova och gjorde ett peace-tecken.
-Vem är det som vill förstöra jorden egentligen? Frågade Peanut-butter. Bra fråga, jag hade själv undrat det länge men jag hade lärt mig att man fick el-chocker om man frågade för mycket.
-Jane... Pavlovas röst lät mekanisk och vördnadsfull.
-Vem? Frågade jag.
-Jane! Pavlova skrek det högt och skrämt.
-Jaha... Muttrade jag.
-Ni landar om tio minuter... Ni kan förbereda er sålänge... Rösten var uttryckslös när han sa det.
Tv:n blev svart. Jag sprang ut ur rummet och slet åt mig en rymd-dräkt. Den var ungefär 2 decimeter förstor på både längden och bredden och det var nästan omöjligt att få på sig hjälmen. När vi väl satt på oss rymd-dräkterna bokstavligt talat dra oss fram på grund av allt typ som släpade i marken.
-Puh, va jobbigt! Sa Peanut-butter vars rymd-dräkt var jätteliten.
-Det är faktiskt jobbigare för mig än för mig än för dig! Sa jag surt. Vi gick ur rymdraketen och ner på månen. Man var väldigt lätt så även en ståtlig pingvin som jag skulle kunna flyga.
-Roarrrrrr! Hördes det från en grotta. Det var den mystiska rösten.
-Kom så drar vi! Ropade jag till Peanut-butter som hoppade runt.
-Nej titta, skoj! Wee ho, wee ho! Skrattade Peanut-butter. Jag misstänkte att han druckit nåt olämpligt. Fast då hade jag också gjort det, för båda drack juice-pulver utspätt med vatten till frukosten. Den mystiska rösten morrade och kom närmare. Jag var bara lugn och Peanut-butter fick panik.(Hehe okej jag skojade lite... Det kanske var tvärtom...) 
-Aaaah Aaaah! Skrek jag och sprang runt i cirklar. Rösten kom ännu närmare. Plötsligt sprang jag in i en vägg och allting blev svart.
 
Jag vaknade av att Peanut-butter hoppade på min mage.
-Titta, titta ett rymdmonster! Kan vi behålla honom? Frågade han och pekade på den gigantiska gröna jätte-lurviga hunden bakom sig.
-Absolut inte! Det är ju livsfarligt! Skrek jag. Då såg jag på hunden igen. Den hade ett halsband som det stod "Boss" på.
-Grr! Morrade Boss.
-Fin vovve... Plats sitt. Sa jag långsamt och bestämt. Boss satte sig genast. "Wow det funkar" tänkte jag.
-Voff voff! Skällde boss glatt.
-Jag pingvin... Han ekorre... Du monster. Förklarade jag.
-Voff voff... Mjau? Skällde och jamade Boss undrande.
-Pingvin inte katt! Sa jag surt.
-Äh chilla han är bara 300 år gammal... Va snäll mot valpen. Sa en röst bakom oss.
-Aaaaah! Skrek jag och Peanut-butter i kör.
-Hey ta det lungt det är vi! Sa en annan röst. Där stod tre av djuren som blivit bortförda.(Inte räknat med mig och Peanut-butter)
-Wow this is so awesome! En pingvin! Ropade en vittiger, Tivoli.
-Det är ju Peanut-butter och Mr.Cool! Sa fladdermusen Twilight.
-Weeey vi har saknat er friends! Sa Misse 3.

A/N:Hope you like... Haha... Märks att jag var ganska MKT Twilight nörd på den tiden? TEAM JACOB! Haha nej... Actully är jag Team Seth hehe... Alla som läst Breaking Dawn och sett Eclipse vet hur sjukt aboreble han är! Längtar till Pt.2 iaf. En annan film jag vill se är Cathching Fire. Det är uppföljaren till Hungergames. Den kmr dock först om 2 år och ska bli uppdelad i två delar så del två på andra filmen kmr om 3 år... Grrr dumma film bolag! Sen finns det ju filmer som redan kommit ut som jag vill se, tex. Ice Age och Batman. Hehe konstiga filmval, jag vet. Längtar även till när The Hobbit kommer, älskade boken när jag var liten och älskade även Sagan om Ringen filmerna(BÖCKERNA MED... Även fast det va ett tag sen som jag läste dem) okej hur kom jag enns in på det ämnet? Haha :D Luv yah <3 Another World & Stand Up/Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Мое тело чувствует, что я на коленях молится- глава 15

Глава 15:
 
I call home to Peter's bestfriend Mark's mom. She answer almost ideamitley.
"Hello" She says.
"Hi Mrs.Brown" I reply. "I wanted to know if your busy today, Peter said he'd like to play with Mark today" I've never been such a good liar, but she belives it. And I couldn't just say that I'd like her to babysit Peter.
"I'll ask him. Just a sec" She answers. About a minute later she's back. "He said it would be fun. You can drop Peter of here in about an hour if it's okay?" She asks.
"Totally" I answer.
 
When I've leaved Peter at Marks house I call Louis. He rejects my call and sends me a message:'I have nothing to say to u' I close my eyes and take a deep breath before I text him back. 'Plz Lou I'm sorry, I need 2 talk to u, plz only listen before u make up ur mind :(' He answers after about 5 minutes. 'Fine... I'll be at ur house in 15'
 
"Hi Louis" I say trying to act normal. He looks sad and hurt.
"Skip the act-like-nothin-have-happend stuff, can you?" He says with a bitter tone. I sight.
"Look, what happend yesterday was totally a mistake. The only one I love is you" I say. 
"Are you telling me that now so you can go and make out with Harry later?" He asks. I feel how it hurts when he says that.
"No... Never" I whisper. I can see his eyes tear up, and so do mine."Please Louis... I love you"  
 
Louis Point of View:
 
She said it. The words I could have died to hear her tell me.
"You don't love me do you?" She asks starting to cry even more. I don't answer, I kiss her. 
"Please be mine" I whisper, holding her close to me.
A/N: Sorry för det jättekorta kapitlet :( ska lägga ut kapitel 3 på Mr. Cool sen :) hoppas ni gillar vad jag skriver oxh snälla, snälla kommentera!!!! Det peppar oss att skriva mer :) Luv yah <3 Chips 'n' Popcorn/Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ello :D

Hej! Jag kmr uppdatera på novellen ikväll :) akulle bara skriva det... Harjätte-dåligt internet just nu och är inte hemma så jag kan inte gö det nu :( men jag har faktiskt ettliv... Ja jag vet att jag skrev i går att jag "knappt har nått liv..." men nästan haha :) jag uppdaterar väldigt mkt just nu men det är ju ändå sommarlov! När skolan börjar så ska jag ända försöka uppdatera varje/varannan dag... Vet ej om jag kmr hinna men ska försöka. Vet inte hur mkt jag kmr skriva på novellen dock :( skolan är nämligen så tråkig att jag antagligen kmr få skrivtorka hehe :) ska försöka att skriva minst 5 kapitel per/vecka. Och jag ska gö det! Det är mitt "mål" iaf. Luv yah/Ebba

Hej

Okej så sorry för onödiga tomma inlägg... Fast ett var Elsas... Tror jag, jag skrev det iaf inte! Jag kanske uppdaterar extremt mkt men jag har faktiskt en ursäkt. Motsatsen till Willam Spetz argument om varför det skulle gå dåligt på provet. Han sa att livet kom i mellan, men nu är det så att jag har extremt tråkigt 24/7 och har knappt nåt liv (Om inte Spotify, böcker& Youtube räknas som liv... Åh ja juste, internet oxå) så thats y... Fast ingen klagar ju men de som hade tänkt att gö det kan ********** typ... Hehe lite damp... Förlåt om jag var elak mot er haters! Det var verkligen inte meningen att såra era känslor!!! :( HAHAHAHAHAHA åh gud jag är helt crazyyyy! Jag vet ett citat från Breaking Dawn som passar in på mig...(Ja jag är Twilight nörd! Nej Twilight är INTE ute...) Så här kmr det:
'Mamma tappade honom ofta när han va liten' tänkte Leah.
'På huvudet, tydligen'
'Och han brukade gnaga på spjälorna i sin säng'
'Bly i målarfärgen?'
'Det verkar så' tänkte hon.

Haha älskar det där citatet... För alla er som inte vet är det på sida 204 i Jacobs del i Breaking Dawn som sagt. Just nu läser jag dock inte den boken, jag läser Vampire Academy, The secret Circle och Årsta Mördaren (gillar inte den sista) som ni märker läser jag flera böcker på en gång. Det gör jag nästan jämt och folk ba: Hur kan du skilja på böckerna?
Ha det är easy... När man läser mkt ser man skillnad på "språket" som olika författare använder och hur de gillar att skriva... Ska inte tjata så mkt mer om böcker nu och ska sluta tjata i allmänhet...(kanske).... Hehe så love ya guys & girls (fast det är väl bara typ girls som läser vår blogg? Om du är kille och läser, kommentera plz! Det vore LEPRUCHAUN) Hugs 'n' kisses/Ebba

You stole my heart. kapitel 7.

Kapitel 7, my love, my heart, is breathing for this, moment

Efter ungefär tre veckor så kunde man urskilja att jag var gravid. En liten bula hade bildats på min mage. Det var en liten Harry inuti mig. Det var svårt att fatta. Jag hade ringt till mamma och pappa för att säga att jag hade flyttat till Harry. De brydde sig inte så mycket om mig så de sa bara ”oh, okey, be careful. Love you”. Jag hade inte sagt till de att jag var gravid än eftersom pappa antagligen skulle få spel. Dani, Katt och El hade åkt hem förra veckan. De hade tagit det bra, det där med att jag var gravid alltså, och varit glada för mig och Harry, och de hade fått svära på att de inte skulle säga något till någon där hemma. Harry själv hade varit en underbar pojkvän. Han hade bokstavligt talat varit med mig ungefär hela tiden, förutom när de hade sjöngt på konserter eller åkt på intervjuer. På intervjuerna så hade jag antingen suttit backstage eller hemma framför tv:n.

Just nu så satt jag ensam hemma och såg på tv. Jag hade beställt pizza och nu stog det en tom kartong på bordet framför tv:n medans jag satt och kollade på The Hills. Det blev paus och jag drog upp laptopen och kollade facebook. Jag hade fått över 300 vän förfrågningar bara idag… sedan gick jag in på twitter och kollade lite. Senaste gången jag hade kollat min twitter var förra månaden. Då hade jag just träffat Harry, och ingen hade vetat att jag och Harry hade vart tillsammans då. Förut så hade jag haft ungefär 500 följare ungefär. Nu hade jag 200 000 följare, hur kunde det här vara möjligt?! Sedan såg jag att det var massa människor (mest directioners) som hade skickat meddelanden till mig, @suuperdirectioner: plz follow me @itsdaisyhere?!xx”

@loveyou1d:”you and Harry are soooo cute 2gether! Love you both! xx @itsdaisyhere”

@hatehazzsgf:” @itsdaisyhere I HATE YOU! You whore! Harry’s mine and no one else’s! Go and die.”

Den sista tweeten fick det att tåras i ögonen och jag slog igen datorn. Varför ville någon som jag inte ens känner att jag ska dö? För att jag är Harrys tjej? Jag messade Harry,

Hazz, don’t feel very good, if you’re calling I may not answer because going to take a nap. Love you, a lot. Xx” när jag hade skickat iväg det så dröjde det bara några minuter innan jag fick svar:

is everything ok?! Should I come home? Just tell me, and I’ll be there in five. Love you to babe. So much! Xx” när jag fick hans sms slappnade jag av lite, jag intalade att det var ett galet fan som hade skrivit det där och att hon egentligen inte menade det. Det kändes genast bättre och jag skrev tillbaka till Harry,

Haha, Harry it’s fine, just feeling tired. Going to go and get some sleep. Can’t wait till you’re home! Love ya! Xx” efter det så gick jag upp till mitt och Harrys rum. Vi hade möblerat om lite så det fanns plats för en till garderob bredvid Harrys. Jag slängde mig på sängen drog täcket över mig och stängde ögonen. Drömde bort…

 

Jag sprang genom skogen. Hoppade över rötter och fallna trädstammar. Jag kollade bakåt en gång i sekunden och kände hur varelsen kom närmare mig. Kände hur den flåsade mig i nacken. Kände dens varma huggtänder sjunka in i min hals.

”NO!! STOP IT! PLEASE ZAYN! DON’T! Skrek jag ut i mörkret. Även fast jag inte kunde se honom så visste jag att det var han som hade satt huggtänderna i min hals. Och det var hans huggtänder.

”NO. ZAYN, HUNGRY, ZAYN NEED TO EAT YOU UP!” Sa han medans han sörplade i sig blodet från min hals. Sedan såg jag en annan varelses konturer i mörkret. När varelsen var närmare så delade den sig i fyra och nu var det fem varelser runt omkring mig. Jag bad till gud att de inte skulle ta min baby.

Sedan kände jag hur ett par till huggtänder sjönk in i min handled…

 

Jag skrek rakt ut medans jag satte mig käpprak upp i sängen. Såg ner på mig och insåg att jag var genomsvettig. Sedan hörde jag snabba fotsteg i trappan komma närmare och närmare. Harry slog upp dörren och i handen höll han i ett baseboll trä redo att använda det.

– Daisy? What happend? Frågade han medans han såg sig omkring.

- Nothing. Just a bad dream. Svarade jag med skakig röst och kände hur en tår föll ner på min kind. Harry kom och satte sig bredvid mig.

- You’re not going to eat me are you? Frågade jag och han kollade förvånat på mig. Sedan brast han i skratt. Det var skönt att höra. Det gjorde mig lugn och jag förstod att allt bara hade varit en dum, iskall, läskig mardröm.

Jag satte mig i Harrys knä och la huvet vid hans halsgrop. Det kändes välbekant och doften av Harry gjorde mig lugnare. Han la sina armar omkring mig och strök med handen över mitt hår, vaggade mig sakta, fram och tillbaka.

- A bad dream you say? Well, then it was just a dream, right? Mumlade han lugnande.

– Yes. Just a bad dream. Viskade jag mot hans halsgrop. Sedan tog han upp mitt huvud, höll det mellan sina händer och kysste mig mjukt.

 

Tre månader hade gått och jag skulle ha mitt första möte med doktorn. Harry hade lovat att följa med så när han kom hem från sin intervju så åkte vi direkt till sjukhuset.  Vi fick vänta ungefär 10 minuter tills doktorn kom och ropade upp mitt namn, ”miss Adams.”.  Doktorn var en tjej som hette Fatima, jag hade sett det på hennes namnskylt, hon såg jättesnäll ut och var nog runt 45 år. Hon mätte min mage, och sedan så tog vi ultraljud. Hon kletade in min mage med gel och så kollade vi på skärmen framför oss. Och där var babyn. Jag kollade upp på Harry som stog bredvid mig och höll min hand. Han hade tårar rinnande ner för kinderna och ett stort leende på läpparna. Jag vet hur han kände sig. Det var helt otroligt att det här var mitt och Harrys barn.

 

A/N: hej! hoppas ni gillar kapitel 7 av YSMY! KOMMENTERA OCH SPRID! XXXXX

Hellooooo!

Y'

 

Mr.Cool-Kapitel 1&2

Kapitel 1&2:
 
Det var världens chock för mig. Jag menar jag visste ju att det skulle hända, alla blev bortförda, men vad som skulle hända sedan visste ingen. De var bättre än de flesta trodde. De flesta trodde att det var som andra världskriget, att alla som fördes bort blev dödade.
 
Det hade varit en vanlig måndagsmorgon, alla hade fått mat klockan åtta och sen var det bara att vänta på de "vita rockarna".(Det var såklart inga vandrande vita rockar, men tjejerna som hämtade oss hade alltid på sig vita rockar)
-Hoppas de bara tar en person med sig, sa Elli. Elli var den enda elefanten där. (Vi kallar oss själva för personer, vi har faktiskt också känslor!)
-De kommer ta minst två för det sa de förra veckan, sa Peter och Polly 2 upprepade det. Peter var en liten men väldigt självständig panda och Polly 2 var en papegoja som följde honom överallt. I hörnet av rummet satt en katt vid namn Misse 5 och även en hund som heter Duck. (Kul för honom...) Duck kom från USA och var väldigtstolt över det. Han hade nämligen varit en jakt-hund och fått många, många priser för det. Misse 5 däremot var den femte katten på ett år som hetat Misse. Misse 3 hade varit min favorit men han hade bara stannat i två veckor.
 
När de vita rockarna kom hoppade till och med den lilla bruna ekorren Peanut-butter ned från sitt tröd och jätte-spindeln James (som var väldigt, väldigt hårig) och skallaerormen Victoria kom in till vår bur från grann-buren. James var sur för han hade inte fått sin frukost. Han gick närmare Peanut-butter och visade sina giftgaddar.(Om han åt honom kanske han skulle bli mindre butter!) Men precis innan James åt upp honom fick han en spark i huvet och två käftsmällar av mig.(Det är väldigt praktiskt att ha  vingar då, om man ska slå någon) Ungefär tio sekunder senare öppnar de "vita rockarna" vår bur.
-Vi tar "Nuttie", sa den första och plockade upp Peanut-butter.
-Ja, och lilla "Mister Pingu" här, sa den andra och satte på mig nåt sorts koppel. Jag har aldrig blivit så förolämpad! För det första heter jag faktiskt Mr.Cool, inte "Pingu" och för det andra höll jag faktiskt på att spöa upp James! Hon kunde ju väntat tills jag var klar. Till råga på allt höll de på och gullade med mig och sa saker som: "Vem är mammas lilla pingvin? Jo du är mammas lilla pingvin." Hur respektlös kan man vara? Inte mer än henne i alla fall. Vi kom till slutet av korridoren och där blev vi inkastade i en plåtburk.
 
Det var kallt i den så kallde "plåtburken" men det passade mig bra. (Duuh alla pingviner gillar när det är kallt) En lampa tändes och en stor platt sak började lysa. Plötsligt syntes en bild på den platta saken. På bilden var Pavlova, en röd panda som blivit bortförd dagen efter jag föddes, alltså två år sen.
-Hola amigos! Det är jag som bestämmer här och ni ska ut i rymden, coolt va? Sa Pavlova och tog upp ett papper med en smileys på.
-Varför ska vi ut i rymden? Frågade Peanut-bitter fundersamt.
-För att ni blir dödade annars, eller oj jag kanske ska berätta det... Ni kommer dö i alla fall... Boss gillar inte nya djur och när ni kommer ut i rymden till månen kommer han försöka att döda er! Sa Pavlova  och härmade Peanut-butters pipiga röst.
-Woho! Jippi, vi kommer dö! Sa jag sarkastiskt.
-Ten...Nine...Eight...Seven... Sa en datorröst.
-Hur stänger man av den här dödsmaskinen! Skrek jag och viftade med vingarna i panik.
-Ta det lite chill bro! Just testing, you know! Och visade alla sina vita vassa tänder i ett elakt flin.
-Vad ska vi egentligen göra i rymden? Frågar jag och sparkar till en stol.
-Jo det är såhär Mr.Pingu... Började Pavlova.
-Jag heter Mr.Cool, inte Pingu, Cool! Avbryter jag honom ursinnigt.
-Woah, ta det lungt polarn... Asså 'coola' ner dig lite liksom... Som jag sa ska ni ut till månen och där ska ni hämta en speciell mineral. Den heter zhing-zhang-zoo-zoo. Sa Pavlova lungt, helt oberörd av mitt "lilla" utbrott.
-Hur sjutton ska vi kunna veta att det är den där zhing-bla bla bla mineralen? Frågar Peanut-butter och det är nog den första vettiga frågan han ställt. Någonsin.
-Tja... Det är ganska enkelt att lista ut förstår ni. Det är nämligen så att de finns i en kista som är gömd i Boss's "hem". Svarar Pavlova stöddigt.
-Är det inte han som kommer vilja döda oss? Frågar jag nervöst och Pavlova nickar. Han skulle nog inte se så självsäker ut om någon gav honom en läxa...
 
A/N: jag skrev den här i vintras i skolan, har bara skrivit om lite men iaf, hope u like it! Love yah<3/Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

***** hemsida men den här gången är det inte bara rubriken, promise!

Chapter 14:
 
"Fuck" I mumble then I run inside, locking Harry out.(Yeah it's kinda mean...)
"Why did you kiss cat-boy?" Peter asks.
"What?" I say, then I realize that he probably saw us through the kitchen-window. "Peter! That's private okay?! Now lets go to bed!" I say. I don't even have to start reading before he sleeps.
I leave his room and then I go to bed myself also. But I don't sleep. I can't. It seems like years before the sun finally rises. It's around eight a'clock so I can go up. 
"Must be the first time ever I'm awake before him" I mutter to myself. 
 
Just when I have taken a shower and put some clothes on some-one rings the doorbell. I run to hallway to open it. There's Liam with a serious look on his face.
"...Goodmorning Liam?" I say but it sounds like a question.
"Goodmorning" He replies. "Can I come in?" 
"Ok..." I say and we walk inside. We sit down at the kitchen-table.
"I didn't come to scold on you" He says "But Louis is really sad... Or more like depressed." I feel a pain shoot through my heart. I open my mouth to say something, but I close it again since I have nothing to say.
"Harry on the other hand... We haven't seen him all night" Liam says with a worried tone. "Greaaat..." 
"I actully came 'cause I want to know what you think"
"About what?" I ask.
"Louis and Harry... Who do you like the most?" He asks. And once again; Why do people answer a question with a question?!
"I don't know! I like them both and they're so diffrent...." I answer.
"You know what? You should think about it, and when you know you have to talk with them both okay?" He says. I nod slightly. "Well I have to go... Bye" He says and leaves. I think about what he said. I feel my brain scream that I should choose Harry, but under those screams my heart whispers softly. Louis.
 
A/N: sorry för förra inlägget men jag tryckte inte enns på ett publicera det, det gjorde det iaf... Sorry oxå för att det vart fett kort :( men men, jag lovar att nästa kapitel blir bättre :)  och sen har jag renskrivit en "novell" som vi skrev i skolan och skrivit om den lite, och när jag väl läser igenom vad jag skrev för knappt ett halvår sen kan jag knappt fatta att jag skrev i DÅTID!!! Nuförtiden hatar jag att skriva i dåtid, det stör mig jätte-mkt men ändå. (Fast jag läser ofc böcker och noveller i dåtid) och nuförtiden tycker jag bäst om att skriva på english, även fast jag inte är jätte-bra på det. (Använder bara google-översätt ibland) och sorry förden långa authors noten, men ni måste faktiskt inte läsa allt =O anyway jag behöver en till tjej i den här novellen, kommentera! Hon måste va mellan typ 16-20 och så måste ni skriva namn till henne, personlighet, gillar och ogillar(ja ni fattar va?) den karaktären kommer dock inte va med förräns några kapitel framåt men PLZ KOMMENTERA! I BEG YOU PLZ! Tickets & One more night/Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mi cuerpo se siente que estoy en mis rodillas rezando- chapter 14

 

LÄS DET DUMMA INLÄGGET!

ok, så vet inte om jag överreagerear men det e lite av min grej så deal with it xP
anyway så tycker jag att ni som läser den här bloggen ska kommentera eftersom det är fett bra motivation babes! PLZ PLZ PLZ TÄNK PÅ DET! XXX
älskar er fortfarande..

You stole my heart. kapitel 6.

Kapitel 6, don’t be scared, I ain't going nowhere.

Daisys Perspektiv
När jag vaknade så såg jag att Harry fortfarande sov. Jag kröp upp intill honom och la huvet mot hans bröst. Jag andades in hans lukt och kände en varm känsla av välbehag. Jag gick upp och satte på mig ett par mjukisbyxor en bh och en av Harrys tröjor. Sedan gick jag ner. Det var tyst i hela huset, sedan kollade jag på klockan - 06:00 am. – och fattade genast varför det inte var någon uppe. Jag gick mot köket och bredde på en macka med ett tjockt lager Nutella. Jag var sååå sugen på något just nu. Efter jag hade ätit upp mackan så hörde jag fotsteg i trappen. En nyvaken Harry med hår som stog åt alla håll tittade frågande på mig.
- I missed you in the bed. Sa han och flinade mot mig. Jag log tillbaka och skulle just säga att jag var påväg upp igen när jag kände illamåendet i halsen, magen knöt sig och jag rusade mot toaletten.
Jag sjönk ner på golvet och lutade mig över toastolen. Spydde. Spydde. Spydde. Det kändes som det aldrig tog slut. Jag kände en hand på ryggen, jag kollade bakåt för att få se att Harry stog bakom mig med ett förskräckt ansikte. Han kanske hade samma tankar som mig? Även fast jag hoppades att jag var inne på helt fel spår kunde jag inte hindra mig från att tänka tanken att jag kanske var gravid. Hoppas för guds skull att det bara hade varit nutellan eller mackan som var dålig…
– Daisy? Frågade Harry och kollade på mig med snälla medlidande ögon.
Jag kunde inte förmå mig själv att prata just nu så jag kollade på honom och visade med blicken att han skulle fortsätta.
– Daisy? Sa han igen innan han fortsatte. Are you pregnant? Och där kom det. Jag brast i gråt och kurade upp mig i Harrys famn. Den kändes trygg och han kramade mig mjuk. Vi satt så enda tills klockan var vid åtta på morgonen. Sedan lyfte Harry upp mig och bar upp mig till sängen. Han la mig försiktigt ner.
– Harry? Sa jag, och kollade på honom med ett blekt leende. Han kollade på mig och såg på mig med ledsna ögon.
– Yeah, what babe? Sa han och la sig bredvid mig.
- If I’m… pregnant… I think I’m going to keep the baby. Sa jag med låg röst och kollade bort. Jag visste att det var ett förhastat val men det kändes som det var fel att göra abort om jag var gravid.
- Well I’m here for you babe, no matter what. Sa han mjukt och kysste mig. Jag är sååå glad att Harry är min pojkvän. SÅÅÅ GLAD, OCH SÅÅÅ GRAVID…

A/N: ok, så hopppas ni gillar det här inlägget och KOM IGEN OCH KOMMENTERA! de e kul att se att folk går in på min och ebbas nystartade blogg men vore ännu roligare om ni slängde in en kommentar eftersom det e fett mycket till motivation! aja, hoppas jag inte va hård nu hahahah XD hoppas ni gillar kapitel 6 och längtar efter kapitel 7!! säg till om ni vill ha ideer till era egna noveller eller om ni har ideer till nya noveller här eller till våra noveller! tyvärr så har jag redan skrivit klart den här novellen så alla kapitel ligger på lager till er, men håller på att skriva på en annan novell som ni kan få läsa när YSMH (You Stole My Heart) är klar och sådär! den heter stripes and paparazzis och handlar om Louis... sedan håller jag på att skriva en med Niall också, säg vilken ni skulle vilja läsa mest så kan jag börja att lägga ut den när jag e klar med YSMH <3 wow, lång authors note hahahahaha :D anyway så ska jag kolla lite youtubeklipp nu och fortsätta skriva på SAP (Stripes And Paparazzis ;)) nu!! älskar er!! xxxx

My body feels I'm on my knees praying- Chapter 12 & 13

Chapter 12 & 13:
 
The next whole day I'm just doing nothing. Neither Louis or Harry calls and I don't dare call them. The hospital haven't call to inform about anyting either. Peter won't talk to me beacause he wants mom. What am I supposed to do about that? I make a little list of things I have to do:
1: Apologize to Harry.
2: Talk to Louis.
3: Visit mom.
"Well I better do something...I'll start with Harry then."
 
I take my phone and dial the number fast so I wont be able to change my mind.
"Hello?" he answers.
"Hi... Harry I'm so sorry about yesterday I..." I start to say but Harry cuts me off.
"Apologize accepted" He says. I don't know what to answer and he stays silent too. About a minute later he starts laughing.
"Are we going to listen to each others breaths all day?" He asks.
"Hmm....no" I say.
"I'm a little bit busy right now... But we could maybye do something tonight?" He asks.
"Ok" I reply.
"See ya then" He says.
"Bye" I mumble. One less thing that have to do. I think a moment and decides that visiting mom is the next thing I'll do.
"Peter" I yell. No answer. "Peter if you don't come here now I'll go visiting mom myself....without you" Less than a minute when I said that, he stands in front of me putting on his shoes.
"Mommy, mommy,mommy..." He sings quietly. I smile.
"Are you done?" I ask him. He nods and littlerly drags me outside of our house.
"Wait Peter, I have to lock the door first" I say.
"But then we'll hurry?" He asks. I nod and give him big smile.
 
When we come home from the hospital Peter start his 'Not-talking-to-anyone-but-mom' moode again. I make lasagna for dinner and we eat in the living room while watching 'Pokémon'. Suddently someone knocks on the door. I open it to see who it is. It's Harry. "Dammit! i totally forgot about him!" He smiles.
"Hi" he says.
"Yeah... Uh... Hi" I answer akwardly. I move aside so he can come in. We go to Peter in th living room. 
"So... What have you been doing today?" I ask so we can have something to talk about.
"Me and the guys had some signings today, and an interview... Not  so much, and you?" He said answering the question with another question. God how I hate when people do that.
"Nothing like half day... Then I and Peter have been visiting mom." I say. "God that sounds stupid" 
"Can we go for a walk or something?" Harry asks.
"What about Peter? We can't leave him here" I answer. I see the disapointnent in his eyes but he gives me a fake smile. I hate to see people get sad so I say "We could just go out-side if you want some privacy from him" pointing at Peter.
"Yah that sounds good" He says.
"Peter go get ready for bed" I yell before i close the door.
"So... Was it anything special you wanted to talk about?" I ask.
He don't answer, instead he kiss me. My brain keeps screaming out how stupid this is but my whole body refuses to listen. Harry don't kiss me like Louis did at all, gently is the opposite of what he's doing. But it feels right. I feels like we're two pieces of a pussle, finally connecting to each other. He puts his hands on my hips and pushes me aginst the wall. With my arms around his neck I drag him closer to me. Suddntly behind us i hear someone clearing his throat. We pull away from each other and there is... Louis. Anger and sadness fills his eyes.
"I thought we had something togheter" He says starring at me. He turns around and leave fast. "Smart Liz...Just perfect..."
 
A/N: Morning people! Nu har det börjat hända saker... Så vad händer nu.... You'll see hehe.... Mwahahaha! Vampires and Werewolves/Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

You stole my heart. kapitel 5.

This has happend:

– Well, you better be quick milady. Sa Harry medans Niall och de skrikande fansen kom närmare.

Jag sprang in i affären igen.

 

Kapitel 5, I can’t be no superman, but for you I’ll be superhuman.

 

Daisys Perspektiv

- Can we use your bathroom please?! Frågade jag till tjejen I kassan. Hon skakade på huvudet och sa att det bara var för personalen.

- Please? I’ll buy everything in the store that’s out here! Skrek jag till henne, och hon nickade långsamt.

– Fine. Go on. Sa hon och jag sa till henne att hålla upp dörren till badrummet och stänga den så fort det var tre människor där inne.

Jag sprang ut igen och skrek till Harry och Niall att följa mig och de gjorde som de blev tillsagda. Vi rusade in i affären igen och jag skrek åt tjejen att öppna dörren. Hon gjorde som jag sa och när vi var inne så stängde hon igen. Jag låste och kollade på killarna som stog och stirrade på mig med hakorna nere vid knäna.

– What? Frågade jag och kollade på de som om jag nyss hade gjort något dumt.

– Babe. That. Was. Brilliant. Sa Harry och kysste mig lätt på munnen. Sedan fortsatte han. But how did you do it? Okej då nu kör vi, dags för jobbigt erkännande…

- Ehrrm… Boys, you need to pay for all the things in the store, but nothing else. Sa jag och kollade oroligt på de, de kollade på varnadra och brast i skratt.

- Dani and El will love this. Skrattade Niall och kollade på mig. Jag var helröd i ansiktet och Harry kollade på mig.

- It seems like we have to buy a new closet too i believe. Sa han och jag kollade på de. Sedan hörde jag en låg knackning på dörren. Jag öppnade förskitigt och såg en helt tom affär utan några fans och bara en kassörska. Hon log mot mig och sa att det var okej att komma ut nu. Jag gick ut och kollade sedan på Niall och Harry som gick fram till tjejen.

- Are we going to buy everything? Frågade Niall och kollade sig omkring med ren skräck i ögonen.

- Yea, or well, someone has to. Sa hon och kollade på oss. Sedan började hon ta ner alla varor från hyllorna och räkna de. Olika sorters stingtrosor och vanliga trosor, och alla möjliga sorters bh:ar och olika nattlinnen. Jag ska nog inte gå så mycket djupare in på ämnet men så var det i alla fall.

När vi äntligen hade betalat och var påväg ut så hade alla minst tio påsar som vi höll i. El och Dani skulle bli galna, men jag bestämde att minst tre påsar skulle jag ha. Jag hade packat ner allt det jag själv ville ha i de tre påsarna och de satt längst in på armen. Eftersom det bara var Harry och Lou som hade körkort och vi hade tagit Harrys bil antog jag att vi skulle åka hem med den. Tack och lov, så stog den där på parkeringen. Och vi slängde in allt i bagaget, förutom mina tre påsar som jag tog med in i framsätet, och så körde vi hem. Jag och Harry satt fram och Niall bakom oss. Påväg hem så började jag prata med Niall.

– So Niall, tell me. How did it go? Frågade jag och kollade bak på honom och flinade. Han blev lite generad och kollade bort.

– It was fine. We talked until she was told to go by her boss. We had a really great time and we’ll meet up again in Sunday. Sa han och log. Han var antagligen kär, han kollade ut genom fönstret och log.

 

När vi var hemma så kom El och Dani för att hjälpa oss packa ur allt. De drog häftigt efter andan när de fick se alla Victorias secret påsarna.

De såg frågande på mig och jag nickade med huvet åt killarnas håll. När Louis och Liam kom ut så såg de väldigt chockade ut. De stog med hakorna nere vid tårna och jag bara skrattade, tog mina påsar och gick in. När jag kollade in i vardagsrummet påväg upp till Harrys rum så såg jag att Zayn och Katt satt och kollade på tv, jag ropade hej till de, sedan sprang jag upp. Efter fem minuter så kom Harry också in. Jag satt på sängen och hade börjat klippa av alla prislappar från kläderna.

- So, did you have fun today? Frågade han och la sig bredvid mig på sängen. Ett litet leende lekte på hans läppar.

– Boy if I did! Sa jag och skrattade, jag la bort saxen och kläderna från sängen och la mig sedan på hans bröstkorg.

 

 

Harrys Perspektiv

Det var kväll. Liam och Dani hade fixat mackor och vi satt framför tv:n och tittade på Love Actually. Zayn och Katt hade ”gått och lagt sig” när vi precis skulle börja titta på filmen. Daisy satt uppkurad i mitt knä och höll på med mitt hår. Hon säger att hon älskar mitt hår, inte för att jag håller med henne så mycket, visst okej det ser ganska bra ut men hur ska man någonsin kunna se mina öron? Haha, typiskt mig, bry sig om sina öron…

Men i alla fall så satt vi där och efter ett tag så var filmen slut. Daisy hade somnat i mitt knä. Hon var så söt när hon sov. Ärligt, hon såg ut som en liten bäbis. En riktigt gullig baby.

 

Daisys Perspektiv

Jag kände ett par starka armar lyfta upp mig ur soffan som jag antog var Harry. Jag gnydde till och kurade upp mig intill hans bröstkorg.  Det kändes nästan som man flög, som man svävade. Harry var så försiktigt, rädd att han skulle tappa lilla mig. När vi gick in i Harrys rum så la han förskitigt ner mig på sängen, sedan så drog han försiktigt av mig jeansen och tröjan och satte på sin egen på mig. När jag fick på mig den så luktade det Harry, han luktade pepparmint och lite tandkräm.  Sedan hörde jag hur han drog av sig sina jeans, och slängde de på golvet. Undrar vart han hade lagt mina kläder, jag hade inte hört… åh, där hörde jag att han slängde ner något mer och antog att det var mina kläder. Han drog täcket över oss och jag kröp närmare honom. Han lade en arm om min midja och viskade lågt i mitt öra,

- Sorry for waking you up babe. När han viskade det så snuddade hans läppar vid mitt öra, även om det hade hänt fler gånger så kunde jag inte vänja mig. Jag rös av välbehag och kröp upp mot Harrys bröst.

- If you didn’t wake me up I’d probably dream about you, but this is better. Sa jag och kollade på honom. Hans ögon glimmade i mörkret och kollade in i mina.

– I love you Daisy. Sa han efter en stunds tittande i ögonen grejen, varje gång han sa det så blev jag alldeles varm inuti. Att veta att han älskar mig gör hela min värld bättre, jag fattar inte hur jag har kunnat leva utan honom förut.

– Love you to Haz… Sa jag och kysste honom. Varma, heta kyssar övergick till små tungkyssar, de övergick så småning om till grovhångel och sedan gick Harrys händer innanför min tröja, knäppte upp bh:n som han hade glömt att tagit av förut. Den åkte ner på golvet. Jag strök med mina händer över Harrys bröstkorg och kysste honom på halsen och ner på bröstet. Han drog upp mig till hans mun igen och kysste mig igen. Sedan rullade han över på mig och… ja, jag ska nog inte gå in på ämnet men ni fattar va?

yo

hej, sorry för dåligt uppdatering men var på konset igår och har vart ute & shoppat typ varje dag den här veckan! har vart på ngt köpcentrum och köpt några bhar 2day och sedan så igår så köpte jag ett par skor, sedan så har jag köpt ett par röda jeans och en randig tröja hahah :D såg en skitsnygg tröja idag men hade inte så mkt pengar så kunde inte köpa den... aja ska lägga ut YSMH nu så ska sluta å skriva XD älskar er! xx

My body feels Im on my knees praying- chapter 10 & 11

Chapter 10 & 11:
 
At the hospital we meet a nurse who leads us to moms room.
"Elyze" mom says happily.
"Mom" 
She looks terrible, not ugly but terrible. Her face is pale and she is all purple under her eyes. The happy woman who always smiled isn't there. She looks sad but calm. If it was me I would have been scared and probably crying. The boys is standing just behind me. Louis puts a hand on my shoulder. Behind us Peter walk in, I gues that mom told the nurse that he was at his friends house.
"Mommy?" he says walking to her and gives her a hug, then he walks back to me.
"It's worse then they thought... They don't know how long I have left" The words made everything so clear, so real.("Please say this is just a terrible nightmare! That I'll wake up and everything will be fine. Please god help me")
"You maybye should leave now, she needs to rest." the nurse says.
"No... I can't just go home and wait for you to call and tell..." I can't say it. There's no way that this is really happening.
Peter can't stay here with you. He's too young and wouldn't understand" the nurse insists. I walk up to mom, hug her and kiss her cheek. I whisper in her ear so low that only she can hear:"I love you mom."
"I love you too honey" she wispers back.
 
"Do you want us to stay tonight?" Harry asks.
"Thanks" I say low "But only if you can" I add.
"Um... Me, Liam and Niall is invited too a party..." Zayn says.
"A party? And they didn't invite us!" Harry says.
 "No..." Liam mumbles.
"Okay so I and Harry will stay" Louis says.
"Mhm..." 


"Why aren't mommy home? I want mommy!" Peter complains when I'm trying to make him go to bed.
"Peter... Who is your favorite superhero?" Louis asks.
"I don't want superhero! I want mommy!" He answers angrily.
"Maybye we could... Watch... 'Cars 2'?" I ask.
"NO!" He shouts.
"Woah..." Harry breaths.
"Hey! No one of us think this is fun! If you're not gonna help can you at least get out of the way!" I yell at him.
"Well I'll just leave then!" He says in tone meant to snap back but it only sounds broken. He walk out the door leaving us with Peter screaming about mommy.
 
"Finally" Louis sights when Peter fell asleep at last.
"Yeah" I agree.
"What's our next mission? Save people from aliens?" He jokes.
"I bet that would have been much easier" I answer with a smile.
"We could watch TV?" He asks.
"Okay" I reply. We switch between the chanels but can't find anything either of us wants to watch. I turn off the TV and look at Louis. "He looks really good... Wait what?!!!?! No, No, No!"
"What are you starring at?" He asks.
"Oh! Nothin'."I say quikly, turn away my head and blush.
"You know what? I think Harry was right... You really look beatiful when you blush" He whisper quietly in my ear and moves closer to me. My heart starts beating faster but I can't breathe.He puts his hands on my cheeks and turn my head and looks straight into my eyes. He hesitate a moment, then he slowly leans in and presses his lips softly aginst mine. He kisses me gently and carefully like I'm fragile and about to break. Suddently he let go of me and stands up.
"I... I have to...go" He mumbles and leaves.
I just sit there breatless. Empty, with too much emtions to handle.
 
 
A/N: Tell me what you think! Hoppas ni gillar det :) luv yah <3/Ebba
 

Ello :)

Hej! Förlåt att jag inte kunnat uppdatera men jag har varit väldigt upptagen. Just nu är jag i Linde med Jenny och vi väntar på mamma så vi kan åka home. Vi va och badade i badhuset här i 5 timmar XP haha. Så nu ser mina händer och fötter ut som russin =P jag kommer antagligen kunna uppdatera på novellen eftersom jag kommer vara hemma och (med största sannolikhet) inte busy. Be Happy & Childish <3/ Ebba

I'm very childish...

Hey! Ja ja detta inlägg är väldigt onödigt... Men jag skriver bara för alla som vill läsa :)
Jag har insett nåt... Jag är väldigt barnslig, jag älskar att se på barnprogram och sånt... Just nu ser jag på Tweenies med Jenny :) andra barn-program som äger är typ Dinosaurie-tåg ,Charlie å Lola, Arthur.... Hehe XD
Fast jag gillar inte bara barn-program, gillar annat också... Haha så azum :P
Ok så det var väl allt haha :D
Luv yah <3/Ebba 'The Crazy Childish Teenager'

Förlåt, förlåt, förlåt!!!

Jag är så ledsen men jag är verkligen skit-dålig på att planera. Jag sa att jag skulle lägga up nästa kapitel idag men jag hann inte. Har inte min iPad nu och jag ska sova över hos en kompis ikväll så jag kommer inte kunna gå hem och hämta den :( Sorry everybody :( /Ebba

My body feels I'm on my knees praying- chapter 8 & 9

At 9pm I told them I should go home.
"Can we hang tomorrow too?" Louis asks.
"Okey, see ya then" I say, then I go home.
 
When I come home mom is sitting on the couch. Her eyes is red and I figure out that she just have been crying. I slowly walk in the living room and sits down beside her. I hug her.
"What happend mom?" I ask quietly.
"Cynthyah..." She says. It was mom who named me that and always since I was little she had called me that if she was talking 'bout something important. It was grandma who came up with Elyze."Cynthyah... I have cancer." My whole body freezez to ice.
"H-how bad i-is it?" I ask shaking.
"The doctor said two months... Maybye less." now my body is completly dead. Ouch.
"Bu-but theres no chance...?" I begin to say but the words is stuck. I can't say them.
"No... They say that if they knew earlier..." my whole body feels like Jell-O.
"God... I'm so sorry mom"
"You know what? I'm not so worried about me... But you and Peter..." She whispers and tears steram down her face. We hug. I put on 'Madagascar' and we watch it until we fall asleep.
 
When I wake up mom is still asleep. I make breakfeast for all of us, then I go wake Peter and mom. We eat togheter. Peter is sitting and talking about 'Pokémon' but neither mom or I say a single word.
"Do you need help with anything?" I ask mom.
"No, I don't think so... Peter is going to one friend of his and I'm... Going to the hospital..." she answers.
"You want me to come with you?" I ask.
"It's fine honey, but if you're going anywhere make sure to text me" She says.
 
"Hey! That's my carrot" I shout. Louis just grins and take a bite of it. "Or... You know what, you can keep it."
"Can I borrow a spoon?" Zayn asks.
"Please say no!" Liam says looking like a scared kitten.
"Why would you need a spoon?" I ask and cross my arms.
"Liam broke my mirror! I now I need a spoon!" he says.
"If he broke your mirror, why don't you just ask him to buy you a new one?" 
"What a great idea! Then everyone is happy" Liam agree.
"What about... Liam buy me a new mirror, and I get to borrow a spoon also?" Zayn says.
"Hmm... Yah that could work." I say and gives Zayn a spoon. Zayn starts chasing Liam around the room.
"What's up with Liam and spoons?" I ask Harry. He chukles.
"He kinda have a phobia of them." he answer.
"Oooops" I say looking at them. 
"HELP!!!" Liam screams.
"I wanna save ya, wanna save..." Niall begins to sing.
"Oh shut up Niall." Liam cut him off. Louis take the spoon Zayn have and put it in the kitchen.
 
We decide to have a 'Toy Story' marathon and watch all 3 in order. Our couch isn't very big, but none of us wanted to sit one the floor so all of us sit there with almost no space at all. In the middle of the second movie my phone rings.
"Hi?" I answer.
"Hello, is this Elyze Rainbird?" a woman asks. I get a bad feeling.
"Yes" I say"Hi Elyze, I'm dr.Fields, I'm calling about your mother" She says. I start crying.
"Is she okay?" I ask even though I know she isn't.
"No... But she needs you" 
"I'll be there soon" I say.
 
 
A/N: Jag sa att det skulle bli drama! Sorry för den jätte-dåliga uppdateringen men jag & Jenny var och så på Madagaskar 3 idag, kom hem nyss. Den hade iofs premiär idag men för alla er som inte sett den, tänker se den eller inte tänker se den (ja precis everybody) se den!!!!!! JAG LUVED IT <3 ni måste ju inte hålla med mig om det men den är LEPRUCHAUN!!!! Så kanske uppdaterar nästa kapitel imorron när jag vaknar, tror att jag hinner göra det iaf. <3 yah/ Ebba
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

novellerfanfics.blogg.se

här läser du fanfics och noveller av Elsa och Ebba (båda 13 år). Vi bor i Örebro och om du ska kopiera våra berättelser eller ta någonting "coolt" ifrån de så fråga om lov och ge oss cred.

RSS 2.0